Utvecklingen går åt rätt håll, men det går alldeles för långsamt. Så kan utsläppsminskningarna i Sverige kort beskrivas. För att uppnå målet om klimatneutrala utsläpp till 2045 behöver utsläppen av växthusgaser årligen minska betydligt mer än de gjort de senaste åren.
Förvisso visar färska uppgifter på att det förra året skedde en rekordminskning av utsläppen i Sverige på 6,8 procent. Det är den största minskningen som någonsin har rapporterats i Sverige sedan 1990, då mätningarna började.
”För att uppnå klimatmålet att ha nettonollutsläpp senast 2045 måste utsläppsminskningarna vara så här stora i snitt varje år, eller till och med större säger Anna-Karin Nyström, chef för Klimatmålsenheten på Naturvårdsverket, till TT (12/5).
Det låter paradoxalt nog både hoppfullt och hopplöst på samma gång. Å ena sidan finns möjligheten att under ett enskilt år minska utsläppen med hela 7 procent, å andra sidan finns det mycket som tyder på att 2020 var ett mycket speciellt år och att utsläppen redan under 2021 kommer tillbaka till tidigare nivåer.
Klimatomställningen i Sverige går alltså för långsamt. Då gäller det att ta fasta på hur utsläppen kan minska i tillräckligt hög takt och varaktigt över tid.
En viktig del i att minska på klimatutsläppen handlar om att ersätta fossila bränslen till förnyelsebara alternativ, som sol, vind och vatten. För Sveriges del är det framför allt vindkraften som har stor potential, och just nu går utvecklingen rasande fort. Men det finns också hinder på vägen.
Redan till 2024 kan vindkraften vara större än kärnkraften i Sverige. Det visar en ny prognos från Svensk Vindenergi, och som Dagens industri rapporterade om i veckan (Di.se 11/5). Enligt rapporten som Dagens industri fått ta del av kommer det att ske rekordstora investeringar i ny vindkraft de kommande åren i Sverige. Under årets tre första månader har det fattats beslut om investeringar för omkring 10 miljarder kronor i ny vindkraft, vilket är en av de högsta nivåerna någonsin för ett enskilt kvartal.
Och även Halland är med på den blåsiga klimatomställningen. Utmed den halländska kusten planeras det för inte mindre än fyra olika havsbaserade vindkraftsparker.
Allt är dock inte frid och fröjd, många av planerna på nya vindkraftverk hotas av utdragna processer och att allt fler ansökningar får avslag.
”Försvarsmaktens vindkraftsrestriktioner, kommunernas vindkraftsveton och långdragna tillståndsprocesser är några av skälen”, säger Daniel Badman, vd för Svensk Vindenergi, till Dagens industri (11/5).
En lösning kan enligt Daniel Badman vara att låta vindkraftens klimatnytta få en större tyngd när den vägs mot andra intressen. Det låter rimligt eftersom energiproduktionen från vindkraften har ett väldigt litet klimatavtryck medan till exempel kärnkraften lämnar efter sig radioaktivt avfall som vållar problem för många framtida generationer.
Men en ökande andel av vindkraft i den svenska energimixen innebär så klart också stora utmaningar med en mer ojämn energiproduktion. Men detta går att lösa, bland annat genom en större integration med den europeiska elmarknaden och genom ny teknik för energilagring som faktiskt väntar runt hörnet.
Omställningen till en förnyelsebar energiproduktion sker här och nu i Sverige. Teknologin och pengarna finns på plats, och det finns ingen anledning att bromsa utvecklingen med att peka på andra alternativ. För att klara det högt uppsatta klimatmålen kan man inte vänta in andra teknologier.
Därför bör man inte lyssna på den samlade högeroppositionens lockrop om en utbyggnad av kärnkraften, och ofta med hänvisning till en ny teknologi som ligger minst tio till femton år bort.
Att vindkraften inom bara några år är förbi kärnkraften i Sverige visar med all tydlighet vart utvecklingen är på väg. För att uttrycka med det med andra ord: Hellre en ny vindmölla i havet än tio nya kärnkraftverk i fantasin
Samtidigt har politikerna också ett stort ansvar i att underlätta processen för nya vindkraftverk att byggas. Hindren för ny vindkraft måste undanröjas så långt det är möjligt för att klimatomställningen ska lyckas.
