Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Jimmie Åkesson, partiledaren som både tog SD in i riksdagen men snart även in i finrummen.  Bild: Christine Olsson/TT
Jimmie Åkesson, partiledaren som både tog SD in i riksdagen men snart även in i finrummen. Bild: Christine Olsson/TT

Hannes Sjöberg: Har Sverigedemokraterna förändrats?

Tre partier har uttryckt att de är okej med att samarbeta med Sverigedemokraterna. Men är det SD som har förändrats så mycket så att det är problemlöst att samarbeta med dem, eller är det någonting annat som har skett?

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Moderaterna, Kristdemokraterna och till viss del Liberalerna har svängt i frågan om att samarbeta med Sverigedemokraterna.

Så sent som inför valet 2018 sa Ebba Busch (KD) till Göteborgsposten att hon inte kunde tänka sig att samarbeta med Sverigedemokraterna ens på 20 års sikt. Bara ett år senare öppnade hon för att samarbeta i enskilda sakfrågor, numera verkar hon även kunna budgetsamarbeta utan att synda.

Ulf Kristersson (M) sa efter att Busch gick ut med att hon kunde samarbeta kring sakfrågor att han inte var redo för det. Men även Moderaterna har svängt och öppnat för ett eventuellt budgetsamarbete.

Liberalerna är väl de som förvånar mest, partiet som gick till val på de var emot extremism valde i våras att öppna för att samarbeta med Sverigedemokraterna.

Men är det SD som har förändrats så mycket så att det är problemlöst att samarbeta med dem, eller är det någonting annat som har skett?

Vi minns alla järnrörsskandalen 2010, tre väldigt högt uppsatta sverigedemokrater beväpnade sig med järnrör och betedde sig allmänt odrägligt. Men det är ju 11 år sedan, så det kanske Uffe och Ebba tycker är historia.

2012 fick en riksdagsledamot lämna partiet efter rasistiska påhopp mot en riksdagsvakt, hans ersättare hade två år tidigare kallat afrikaner för ”satans jävla aphelveten”. Även här kan man ju tänka sig att det är längesedan, men den ersättaren heter Markus Wiechel. Samma Wiechel är sedan 2016 Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson och är i högsta grad inte utesluten ur partiet.

Tre enskilda exempel är inte så farligt tänker du nu. Var lugn, det finns fler. 2013 undrade en kommunfullmäktigeledamot i Ystad om ”Adolf hade så fel”.

Vi halläningar minns ju även Sverigedemokraterna i Halmstads toppnamn som dammsög med en nazistbindel på sig.

En suppleant till partiets styrelse uttryckte en gång att han hoppades att ensamkommande flyktingbarn skulle svälta sig till döds. En annan styrelseledamot i en lokalförening uttryckte en önskan om att tiggare skulle flygbombas.

När det 2015 brann i många flyktingbostäder så lade partiets ungdomsförbund i Lund ut en lista på alla kommunens flyktingbostäder. Men det kanske bara var en slump?

Så sent som 2020 kom det fram att Dennis Askling som var anställd på Sverigedemokraternas riksdagskansli och gruppledare för partiet i Haninge hade tabbat sig ordentligt. I en gruppchatt hade han slängt sig med begrepp som Hell Seger (som är den svenska varianten av den nazistiska termen ”Sieg Heil”). Han hade även kallat sig för en ”arisk krigare” och mycket annat.

Har Sverigedemokraterna egentligen förändrats? De kanske har blivit bättre på att låtsas som det, men i grund och botten är det samma sump som alltid i partiet. De är inte ett parti som alla andra.

Kan det helt enkelt vara så att det inte är Sverigedemokraterna som har gjort en rekordspurt i att bli vettiga. Utan att det är de andra partierna som helt enkelt har förändrat sina åsikter.

Men varför skulle tre, fullt demokratiska partiet, ändra åsikt om ett parti med nazistiska rötter som är fullt av rasistiska nötter. Det hela kokar förmodligen ner till två olika saker.

I Moderaterna och Kristdemokraternas fall handlar det mest troligt om ett maktbegär. De vill inte att Socialdemokraterna ska fortsätta styra landet. Det får de såklart tycka eftersom de är oppositionspartier. Sedan har de nog gjort analysen att det troligaste sättet som de kommer att klara det är genom att ta stöd av Sverigedemokraterna.

För några år sedan trodde de kanske att de skulle få det stödet i princip gratis. Men så billigt säljer sig inte Sverigedemokraterna.

I Liberalernas fall handlar det nog om en kombination av desperation på grund av opinionssiffrorna och en vilja att bli av med Socialdemokraterna.

Att förlita sig på ett högerextremt parti kan straffa sig. Så lyssna noga nu M, KD och L. Om man inte står för något så faller man för allt. Stå upp för era egna värderingar om ni ska leka med elden.