Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Nio år efter konkursen hemsöker JB-gymnasiet fortfarande många kommuner med miljonkrav. Bild: Emma Gustafsson
Nio år efter konkursen hemsöker JB-gymnasiet fortfarande många kommuner med miljonkrav. Bild: Emma Gustafsson

Mattias Karlsson: Halmstad visar hur man bekämpar en zombieskola

Halmstads kommun tog fajten mot zombieskolan John Bauer, och vann. Därmed slipper Halmstad att betala tre miljoner kronor till ett konkursbo. Men kampen tog lång tid, och det har kostat mycket kraft och energi att driva rättsprocessen till en seger. Det visar hur sjukt det svenska skolsystemet är.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Det har tagit över fyra år av blod, svett och skattepengar. Och till sist ser det ut som att Halmstads kommun är vinnaren i kampen mot zombieskolan John Bauer. Det är en mycket välkommen seger.

Men tyvärr blottlägger också Halmstads kamp mot konkursboet efter John Bauer-gymnasiet (JB) ett helt sjukt skolsystem där en rad kommuner har tvingats eller gått med på att betala miljontals kronor till en skola som inte längre finns. Och detta till en friskolekoncern som innan konkursen 2013 bedrev undermåliga skolor, allt i syfte att stoppa så mycket av skolans resurser i egna fickor.

Det var 2017 som konkursboet efter JB-gymnasiet begärde tre miljoner kronor av Halmstads kommun i en retroaktiv höjning av skolpengen för åren 2010 till 2012. Konkursboets motivering var att de kommunala skolorna i efterhand fått sina underskott täckta, och därmed skulle skolpengen till friskolan höjas. Men kravet från konkursboet avvisades av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.

Därefter har turerna varit många, och rejält snåriga. Än har konkursboet vunnit en delseger, än Halmstads kommun. Vad som nu har hänt är att konkursboets överklagan till högsta förvaltningsdomstolen nyligen avvisades och därmed står sig kammarrättens tidigare dom, som innebär att kommunen har rätt att neka till konkursboets miljonkrav. Detta bland annat med hänvisning till att JB-gymnasiets konkursbo inte äger några fastigheter i Halmstads kommun, vilket HP rapporterar om.

”Vi hoppas såklart att detta är spiken i kistan men juridikens vägar äro outgrundliga och vi ska nog vara lite försiktiga innan vi ropar hej”, säger Henrik Andersson, ekonomichef på utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden till HP.

Förvisso kan det vara klokt att inte helt ta ut segern, men det finns ändå inget i dagsläget som pekar på att konkursboet skulle vinna något på att fortsätta rättsprocessen. Därmed kan man i stort sett konstatera att kommunen har vunnit kampen mot zombieskolan.

Den springande punkten till segern är att konkursboet inte har rätt att överklaga nämndens beslut eftersom konkursboet varken är folkbokfört, betalar skatt eller har fastigheter i Halmstads kommun, och därmed inte har rätt att överklaga nämndens beslut.

Det kan låta som en löjligt enkel slutsats, pengar som är avsedda till skolan ska gå till just skolans verksamhet och inte till konkursbon. Men dagens skolsystem är allt annat normalt, vilket har resulterat i en rad rättsprocesser där friskolekoncerner driver en rad olika processer för att i efterhand få ta del av mer av skolans resurser genom att kräva en höjd skolpeng. Men dessa pengar behöver sedan inte alls gå till eleverna utan kan lika väl hamna i friskoleägarnas fickor. Eller ännu värre hos en zombieskola.

Hittills har JB:s konkursbo fått in minst 25,5 miljoner kronor från åtta kommuner, enligt vad Sydsvenskan rapporterade i förra året (13/1-21). I ett flertal andra kommuner pågår fortfarande rättsprocesser där konkursboet har krävt mer pengar i efterhand. Förhoppningsvis är Halmstads seger nu spiken i kistan för zombieskolan.

Men för att på allvar bekämpa zombieskolan, och marknadsskolan i stort, behövs förändringar av dagens skolsystem. De kommunalt drivna skolorna har ett större ansvar än de fristående aktörerna, och det ansvaret kostar. Detta beror på att en kommun alltid har det yttersta ansvaret för att alla elever ska få en placering på en skola. Det ansvaret har inte friskolorna.

Därför behöver skolpengen differentieras så att kommunerna får mer resurser till sina skolor än de fristående skolorna. Som av en händelse finns det ett sådant förslag på riksdagens bord, och i början av juni väntas beslut i frågan.

Men som det ser ut i dag finns det inget stöd i riksdagen för förslaget om en differentierad skolpeng. Det visar med all tydlighet att en majoritet av riksdagsledamöterna bryr sig mer om en zombieskola än elevernas undervisning. På något annat sätt kan man inte tolka oviljan att ge sitt stöd till en differentierad skolpeng. Det är inte att ta ansvar för den svenska skolans framtid.