Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Ranagård – här ska åker ge plats för nya Halmstadbor. Bild: Jari Välitalo
Ranagård – här ska åker ge plats för nya Halmstadbor. Bild: Jari Välitalo

Mattias Karlsson: Halmstad måste kunna välkomna nya invånare med nya bostäder

I debatten om den nya översiktsplanen blir det lätt fokus på att man inte vill ha nya grannar. Det duger inte som argument när Halmstad växer så det knakar.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Ett nytt bostadsområde håller på att ta form i Halmstad. Det handlar om Ranagård i Söndrum där det snart är dags för byggstart. Som Hallandsposten rapporterar har Halmstads kommun gjort klart med markförsäljning till totalt 12 olika aktörer.

Sedan tidigare har HFAB och HSB tecknat liknande avtal om markköp med kommunen, vilket innebär att merparten av marken till de 550 bostäder som planeras på området nu är såld.

Totalt kommer det nya bostadsområdet att bli ett hem för mer än tusen nya invånare i Halmstads kommun. Detta är mycket välkommet för en kommun som har stor bostadsbrist, vilket bland annat märks i ständigt stigande bostadspriser.

Det är enkel marknadslogik, när efterfrågan är större än tillgången stiger priserna, och det är ytterst påtagligt på bostadsmarknaden i Halmstad.

För den som ska sälja sig bostad är detta givetvis goda nyheter, men det finns en baksida, det blir allt svårare för nya invånare att bosätta sig i kommunen. Därför är det viktigt att kommunen hela tiden planerar och förbereder nya bostadsområden i takt med att Halmstad växer.

Men kommunal planering kan ibland ta lång tid. Den som söker i Hallandspostens arkiv kan läsa att det varit en mycket lång väg från de första planerna på att bygga bostäder på Ranagård tills att det blev verklighet. I en artikel för nästan exakt fyrtio år sedan, den 22 januari 1981, beskrivs planerna på att bygga ett nytt villaområde på Ranagård med byggstart året därpå.

Av olika anledningar blev det inte så då. Men under de kommande åren sätts spaden äntligen i marken på Ranagård.

Just nu pågår arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Halmstads kommun. I oktober förra året togs ett första beslut om den nya översiktsplanen, som sedan gick ut på samråd. Sedan dess har förslaget vållat mycket debatt, inte minst för att tiden för synpunkter gick ut i måndags.

Det är en välkommen debatt som visar att det finns engagerade medborgare i kommunen. Men som kommunstyrelsens ordförande Jonas Bergman (M) konstaterade i Hallandsposten handlar mycket av synpunkterna om västra sidan av stan och då särskilt Eketånga.

Bakgrunden till detta kan spåras i förslaget att bygga uppemot 1 700 bostäder i Eketångaskogen nära Tylösand, något som väckt starka reaktioner i sociala medier där det bland annat har skapats Facebook-gruppen ”Utveckla och bevara Eketångaskogen”.

Den kritik som har framförts handlar bland annat om att det är värdefullt att bevara skogen och att man inte kan bryta den bostadssegregation som finns i Halmstad genom det nya bostadsområdet.

Men förslaget att bygga bostäder i Eketångaskogen måste sättas in i ett större sammanhang. Halmstad har en mycket stark bostadssegregation som måste motverkas, och det görs bäst genom den kommunala planeringen. Därför är det viktigt att från början planera in en mångfald av olika bostadstyper inom samma bostadsområde, det vill säga en blandning av villor och flerfamiljshus.

När det gäller skogens bevarande är det viktigt att ta hänsyn till en ekologisk hållbar utveckling av kommunen. Men det finns också andra aspekter, och det talas i sammanhanget om både en social och en ekonomisk hållbar utveckling.

Närheten till naturen är en viktig faktor för tätorten Halmstad. Samtidigt måste kommunen bereda plats för fler invånare, det finns nämligen ett stort tryck på bostadsmarknaden vilket bland annat beror på att kommunen växer; det är många som vill bo och arbeta i Halmstad. Då gäller det att planera för det.

Men som exemplet Ranagård visar så kan det ta lång tid från det att man börjar planera ett nytt bostadsområde tills att spaden verkligen sätts i marken. Vi pratar inte om några enstaka år utan snarare flera decennier.

Det visar att en kommuns perspektiv måste vara långsiktigt, det vill säga spänna just över flera decennier. Och då kan delar av Eketångaskogen vara en lösning på nya bostäder.

Samrådet om en ny översiktsplan är en del av den demokratiska processen och den processen ska vi värna. Det är viktigt att berörda parter får en chans att lyfta fram sina synpunkter på hur ens närområde och kommunen i stort ska utvecklas. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om att åsiktsfrihet inte per automatik är kopplad till att man också får igenom sina synpunkter.

Den nya översiktsplanen för Halmstad kommer att bli en viktig milstolpe för kommunens utveckling, trots att den inte är juridiskt bindande. Däremot är den vägledande för den kommande planeringen av kommun- en, om det så gäller var det ska byggas bostäder eller vilken mark som är värd att bevara för till exempel rekreation.

Om delar av Eketångaskogen ska bebyggas med bostäder återstår att se, men tänk på att kommunen växer och det behövs nya bostäder och en mångfald av bostäder. Då måste varje kommuninvånare kunna se bortom sin egen tomt och sin egen bostad.

När nya Halmstadbor knackar på dörren måste kommunen vara beredd att välkomna dem med nya bostäder.

Att man inte vill ha nya grannar på sin egen bakgård duger i det här sammanhanget inte som ett argument.