Halmstad är jämförelsevis en kommun med bra bostäder, bra miljö och kommunal ekonomi om man får tro nyhetsmagasinet Fokus ”Bäst att leva-undersökning” 2020. Detta är viktiga faktorer för en hållbar utveckling. Undersökningen som publicerades i juni månad berättar naturligtvis inte hela sanningen om situationen i en kommun, men det går inte heller att bortse från vissa utstickande negativa resultat. Halmstad får dåligt betyg när det gäller arbetsmarknad och trygghet. Resultaten för Kultur och fritid samt demokrati och jämställdhet placerar också Halmstad långt från ”bäst-i-test”.
Bakom kulisserna i populära sommarstaden Halmstad döljer sig ett antal bekymrande iakttagelser. I kommunen råder det till exempel ett tydligt segregerat boende. Skillnaderna mellan öster och väster om Nissan har det talats om i många årtionden, och för 20 år sedan, sent om sidor, började det också pratas om utanförskap och behovet av integration. I dag ses problemen med segregation som en motverkande faktor för en hållbar utveckling av kommunen, vilket de flesta kommunpolitikerna tycks vara medvetna om.
Under ett par årtionden har det utvecklats en viktig samsyn kring samverkan för integration på Andersberg. Men visst känns de svagheter igen som motverkar syftet, inte minst arbetsmarknaden, tryggheten och demokratin. Det är till exempel märkbart dåligt valdeltagande och andelen kandidater från området på partiernas valsedlar är försvinnande få.
Andersberg är numera en genuint mångkulturell stadsdel vilket har sina fördelar. I statistiken är det dock svårt att skönja en ljusning när det gäller ohälsotal, förvärvsarbete och försörjningsgrad. Man ska dock inte luras till att tro att utvecklingen inte går framåt. Många bosätter sig i på Andersberg i en situation som bidragstagare och nyanländ. Det tar sedan några år att etablera sig som självförsörjande och integrerad i det svenska samhället.
Eftersom det saknas möjligheter till boendekarriär på Andersberg blir valet oftast att lämna stadsdelen och flytta till en annan del av kommunen med större variation i boendemiljön. In flyttar då en ny bidragstagare. För att motverka den negativa spiralen av utanförskap har Halmstads kommun ansökt om att få göra undantag från den så kallade ebo-lagen, vilket innebär att nyanlända personer har rätt att bosätta sig var de vill men utan ersättning från staten om de väljer att bosätta sig i ett område där det finns problem med segregation och otrygghet. Ett obekvämt politiskt beslut och utgången är tveksam.
Under våren beslutade kommunstyrelsen om en plan för Inkludering och hållbar tillväxt. Denna plan blir ett steg i rätt riktning om dess intentioner genomsyrar hela kommunens organisation. Barnen har en framträdande roll i en hållbar utveckling och det är absolut viktigt att arbeta målmedvetet med trygghet i skolan och ökad gymnasiebehörighet. Men se upp! Inkludering motverkas av höjda avgifter på Kulturskolan.
