7,3 miljoner kronor om året. Så mycket pengar beräknas Sundsvalls kommun behöva lägga på plastpåsar för återvinning om man skulle införa en avfallshantering med optisk sortering. Det framgår av en utredning som konsultbolaget Tyréns har gjort på uppdrag av Sundsvalls kommun.
Precis som för Halmstads kommun måste Sundsvall gå över till fastighetsnära insamling av avfall senast till 2027. Med anledning av detta har kommunen låtit Tyréns utreda för- och nackdelar med att införa optisk sortering och fyrfackssystem, det vill säga samma vägval som även Halmstad energi och miljö, Hem, står inför.
Det som dock skiljer är att Sundsvall i dag inte har en optisk sortering och därmed ingen anläggning för att sortera avfall, vilket Halmstad har. Ändå är den utredning som Tyréns låtit göra högintressant för Hem, inte minst för att Sundsvall och Halmstad har ungefär lika många invånare.
Det var i förra veckan som debatten om den gröna påsen för matavfall i Halmstad blossade upp. Detta efter att Centerpartiet gjorde ett utspel och vill att den optiska sorteringen ska skrotas till förmån för det så kallade fyrfackssystemet som innebär att hushållen kan sortera sitt avfall i två fyrfackskärl. Därmed skulle den gröna plastpåsen ersättas med en brun papperspåse.
För det enskilda hushållet finns det en stor fördel med fyrfackssystemet, det är enklare att hantera och kräver mindre plats i hemmet då en stor del av sorteringen kan ske direkt vid kärlet. Skulle Halmstad välja att fortsätta med den optiska sorteringen behöver det införas fler färgade plastpåsar, vilket innebär att varje hushåll måste sortera sitt avfall i hemmet och att plastpåseanvändningen ökar markant i kommun.
Det är detta vägval, optisk sortering eller fyrfackskärl, som Halmstad står inför och snart måste fatta beslut om.
Lyfter man blicken utanför Halmstads kommungräns så finns det tydliga tecken på att den optiska sorteringen är på väg bort och att fyrfackssystemet vinner mark.
Som HP rapporterat ska Borås kommun skrota sitt system med optisk sortering och i stället gå över till fyrfackskärl. Det innebär en stor investering i nya kärl, sopbilar och en ny materialhall; totalt beräknas bytet till det nya avfallssystemet kosta uppemot 150 miljoner kronor. Detta i en kommun av liknande storlek som Halmstad.
Detta kan tyckas vara mycket pengar, men eftersom investeringen av nya kärl är en engångskostnad blir det systemet billigare på lite längre sikt jämfört med plastpåsar och optisk sortering.
Vad kommer då Tyréns fram till i sin rapport för Sundsvalls kommun? En viktig slutsats är att fyrfackssystemet ”är väl beprövat och har goda resultat sett både till renhet på materialet och kundnöjdhet” och ”att det finns fördelar med att ha samma system som andra kommuner i närområdet”.
Till sist konstaterar konsulterna den kanske mest uppenbara nackdelen med det optiska systemet, att det bygger på användning av plastpåsar:
”Det går stick i stäv med kommunens klimatambitioner och kan också vara svårt ur pedagogisk synvinkel.” Så mycket mer än så behöver kanske inte sägas.
När Sundsvalls kommunfullmäktige på måndagen den 27 mars tog beslut om fastighetsnära insamling var det i stort sett heller ingen politiker som hade något att tillägga när det gällde kommunstyrelsens förslag att införa fyrfackssystemet i kommunen. Därmed sällar sig Sundsvall till den växande skaran av kommuner som går över till detta system.
Den 20 april är nästa styrelsemöte för Halmstad energi och miljö och då ska en utredning om framtidens avfallssystem presenteras för politikerna. Denna utredning är i dagsläget inte offentlig, men redan nu kan man konstatera att det finns mycket som pekar på att Halmstad bör överge den optiska sorteringen och i stället gå över till fyrfackssystemet.
Halmstads kommun ska inte behöva lägga drygt sju miljoner kronor varje år på plastpåsar. Tvärtom. Användningen av plastpåsar behöver minska, liksom plastavfallet. Vägvalet som Hem står inför borde helt enkelt inte vara så svårt. Den gröna påsen för matavfall har gjort sitt. Halmstad behöver färre plastpåsar – inte fler.
