Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Kritiskt läge i Oskarström när det var som mest vatten i Nissan för knappt två veckor sedan. Bild: Jan Stohr

Mattias Karlsson: Hallands beredskap är god men det behövs mer insatser

Samhället måste ta höjd för ett allt mer extremt klimat, om det så handlar om en höjd havsnivå eller allt kraftigare nederbördsmängder. Detta gäller inte minst i södra Halland med mycket bebyggelse nära kusterna och utmed de stora vattendragen.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

De omfattande översvämningarna i södra Halland för knappt två veckor sedan har sjunkit undan och vattenmängderna i åarna har minskat betydligt.

När det var som mest vatten i Lagan runt den 24 och 25 februari var vattenflödena nästan fyra gånger över de normala, enligt uppgifter från Statkraft som äger 16 vattenkraftverk utmed ån.

Normalt i slutet av februari ligger genomströmningen på runt 120 kubikmeter i sekunden i de tre nedersta kraftverken i Lagan, Skogaby, Karsefors och Laholm. När det var som mest vatten var flödet uppe i cirka 445 kubikmeter i sekunden vid de tre kraftverken.

Även i Nissan var vattenflödet extremt. I ån äger Statkraft fyra kraftverk. I vattenkraftverket i Nissa- ström passerar i genomsnitt 60 kubikmeter i sekunden vid den här tiden på året; den 22 februari låg den nivån på drygt 250 kubikmeter.

Dessa siffror säger något om hur mycket mer vatten som strömmade i Nissan och Lagan när det var som mest kritiskt.

På onsdagen var inrikesminister Mikael Damberg (S) i översvämningsdrabbade Åled för att informera sig om läget och insatserna från länsstyrelsen och räddningstjänsten. Han fick då en dragning av Niklas Nordgren, beredskapsdirektör vid länsstyrelsen, om hur man arbetat under översvämningarna.

På plats fanns även Magnus Eriksson, brandingenjör på räddningstjänsten och Hallands landshövding Lena Sommestad. Den sammantagna bilden var tydlig, Halland har en mycket hög beredskap för att klara översvämningar. Framför allt handlar det om att kunna samordna insatserna mellan olika aktörer.

Ledarredaktionen fick en kort intervju med Mikael Damberg, ett samtal som kom att handla om samhällets roll och vilket ansvar de enskilda fastighetsägarna har.

”Samhället måste alltid prioritera sina resurser. Det är svårt att ta höjd för de här riktigt allvarliga och oväntade händelser som kanske inträffar vart hundrade år. Då måste samhällsresurser riktas mot det som är samhällskritiskt, det som kan få stor påverkan på hälsa, liv eller energiförsörjning. Det måste man som enskild vara medveten om. När det verkligen slår till, då måste samhället prioritera det viktigaste. Då måste man själv också ha en viss beredskap”, säger Mikael Damberg.

Inrikesministern var också tydlig med att vi är på väg på ett nytt normalläge vad gäller klimatet.

”Väderfenomen kommer att växla mer. Vi kommer med klimatförändringar få större utmaningar med den här typen av oväntade händelser än tidigare. Det måste samhället ta höjd för”.

I de akuta lägena är det förståeligt att myndigheterna måste prioritera samhällsviktiga funktioner. Då kan inte räddningstjänsten vara på plats överallt där enskilda fastighetsägare har problem med översvämmande källare. Däremot finns en större fråga som handlar om vad som är rimliga åtgärder vid ett allt mer extremt väder.

När hundraårsregnet kommer vart tjugonde år eller ännu oftare, kan det bli aktuellt att se över om människor faktiskt kan bo kvar. Det gäller både utmed den halländska kusten i takt med att havs- nivån stiger, men även områdena utmed de halländska vattendragen. Frågan om så kallad planerad reträtt är mycket känslig, men den är viktig att lyfta.

Den här gången fick Nissan och Lagan ta emot fyra gånger mer vatten än normalt. Nästa gång kan det bli ännu mer. Det säger sig självt att det behövs både mer förebyggande insatser för att klara det och en högre beredskap. Eller för att tala på Dambergska: Detta måste samhället ta höjd för.