Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Dyrt. Regeringen har aviserat att alkoholskatterna ska höjas med 13 procent fram till 2024, vilket riskerar att slå mot hårt drabbade branscher. Bild: Javad Parsa
Dyrt. Regeringen har aviserat att alkoholskatterna ska höjas med 13 procent fram till 2024, vilket riskerar att slå mot hårt drabbade branscher. Bild: Javad Parsa

Naod Habtemichael: Höjda skatter en baksmälla för krisande branscher

Regeringen vill höja alkoholskatterna. Det riskerar inte bara att öka smugglingen, utan också att slå hårt mot redan hårt drabbade branscher.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Det är förmodligen många som minns när Magdalena Andersson (S) häromåret menade att det är "en god gärning om man tar en öl på fredag". Bakgrunden var att dåvarande finansminister Andersson hade presenterat flera skattehöjningar på alkohol och tobak – vars intäkter enligt Socialdemokraterna skulle öronmärkas till Försvarsmakten (20/1).

Magdalena Andersson (S) var väl medveten om att skatteintäkter inte kan avsättas till ett specifikt område, men gjorde ett försök att rättfärdiga skattehöjningarna. Och i förra veckan meddelade regeringen att nya höjningar är att vänta.

Till 2024 kommer skatten på öl och vin att höjas med sammantaget 13 procent. Spriten kommer lindrigare undan med en höjning på 2 procent under samma period.

Det är förändringar som för många kan te sig rimliga vid en första anblick, men som är långt ifrån självklara och bör ifrågasättas.

Den viktigaste invändningen är att människor reagerar på priser. En högre beskattning och därmed ett högre pris minskar generellt sett efterfrågan på samma vara, något som skulle kunna vara positivt i alkoholsammanhang. Men Sverige är inte isolerat från andra länder. Vi är medlemmar i EU och kan därför enkelt handla varor från våra grannländer.

Både den lagliga införseln och alkoholsmugglingen tenderar att öka när alkoholskatten höjs. Som nationalekonomen David Sundén konstaterade i en rapport om alkohol-, tobak- och spelpolitiken 2019 har alkoholskatten en begränsad möjlighet att dämpa konsumtionen ytterligare.

Och givet att exempelvis Tyskland inte kommer att höja sin alkoholskatt, kommer dagens enorma prisskillnad mellan länderna (där det genomsnittliga priset på alkohol är 40 procent jämfört med Sverige) endast att öka. Endast cirka 20 procent av den alkohol som konsumeras i Sverige beskattas här. Svenskar är uppenbarligen beredda både att tillbringa tid på bilresor och spendera pengar för att få tag i billigare alkohol.

David Sundén menar att handlingsutrymmet för ekonomiska styrmedel är begränsat i en fri, dynamisk ekonomi. Men ett avreglerat detaljhandelsmonopol skulle sänka priserna för konsumenter och därmed ge en möjlighet att öka alkoholskatten utan att för den delen behöva öka konsumentpriset. Mer skattepengar kan stanna i Sverige, istället för att hamna på kontinenten.

Det är värt att ha i bakhuvudet innan ytterligare en skattehöjning på alkohol röstas igenom av Sveriges riksdag. Efter två förskräckliga år för krog- och restaurangbranschen riskerar en höjd alkoholskatt att slå undan benen för branscher som redan går på knäna.

Det handlar framför allt om restauranger och barer, vars högsta vinstmarginaler kommer från försäljning av alkoholhaltiga drycker. Men även om nya, framväxande småföretag i form av hantverksbryggerier som har vuxit explosionsartat på senare år. Restaurang- och kulturbranschen riskerar att behöva möta friheten vid pandemihorisonten med en enorm baksmälla.