Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Melodifestivalen. Public service borde inte ägna sig åt ren underhållning. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Max Eskilsson: Gärna Mello – men låt marknaden ta över

Det går absolut att reformera public service för att värna den.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

I dagarna inleds Melodifestivalen. Programmet har i politiska debatten blivit en symbol för den sortens nöjessatsningar som många debattörer menar borde ligga utanför public service kärnuppdrag.

I en enkät i Kulturnytt ger partierna sin syn på Melodifestivalen. Det är emellertid bara KD som tar chansen att resonera kring vad ett nytt uppdrag för public service kan innebära. “Det är väldigt mycket pengar som Melodifestivalen kostar” säger kulturpolitiske talespersonen Roland Utbult och lyfter vikten av “nyhetsförmedling, nationellt, internationell och regionalt”. M, som i likhet med KD vill se ett smalare uppdrag, är mer vaga: Det är “upp till dem” [SVT]. (SR 30/1)

KD:s position är rimlig och fullt förenlig med armlängds avstånd. Politiker ska aldrig peta i tablåer. Däremot borde fler partier våga resonera kring vad public service uppdrag bör innehålla, och hur det kan produceras på bästa sätt. I den diskussionen kan stora underhållningssatsningar ifrågasättas, liksom den bolagsstruktur där public service består av tre bolag: SR, SVT och UR.

Att underhållning kan prioriteras ned och samhällsbevakning upp borde inte vara kontroversiellt. Public service har en stor, skattefinansierad budget. En inte obetydande del går till innehåll av så pass tydlig underhållningskaraktär att det lika gärna kan produceras på en fri marknad.

Alltför många politiker ryggar för den diskussionen: Att ifrågasätta public service har kommit att framstå som att sympatisera med auktoritära, högerpopulistiska regeringar i Polen och Ungern. Men det går absolut att reformera public service för att värna den. Som SVT:s vd Hanna Stjärne uttryckt det kommer bolaget “självklart utföra” ett eventuellt nytt uppdrag på bästa sätt (Kvartal 17/1).

Carl-Vincent Reimers, projektledare Näringslivets medieinstitut, skriver i webbtidningen Smedjan (27/1) om hur Frankrikes president Emmanuel Macron tagit initiativ till en omfattande reformering och effektivisering av landets public service-medier: I år ska franska public service spara in 70 miljoner euro. Bolagen väntas slås ihop till ett – med staten i styrelseminoritet. I Sverige består dock styrelsemajoriteten för public service bolag av politiker.

I Sverige ses ofta minsta antydan till reformering av public service som steg bort från den liberala demokratin. Macron, som i Sverige ofta lyfts fram som liberalismens framtidshopp, kan inspirera även på detta område. Liberaler behöver självförtroende att ifrågasätta dagens utformning av public service.