Inget nytt under solen, törs man nästan säga när man läser en liten skrift från i slutet av 1800-talet. I inledningen av texten skriver författaren att ”denna lilla afhandling är ett tillfällighetsarbete och torde såsom sådant bedömmas”.
Men det är faktiskt inte sant, utan innehållet i Fridtjuv Bergs skrift ”Folkskolan såsom bottenskola” från 1883 är högintressant än i dag. Det handlar om att skapa en gemensam skolgång för alla barn oavsett vilken bakgrund de har.
Med tanke på dagens intensiva skoldebatt om en ökad skolsegregation och minskad likvärdighet kan en historisk återblick vara på sin plats.
Fridtjuv Berg är en viktig person i den svenska skolhistorien då han som en stridbar skoldebattör och liberal skolminister fick ett stort inflytande på skolans utveckling under stora delar av 1900-talet.
Mycket av det som Berg åstadkom kan faktiskt härledas tillbaka till skriften ”Folkskolan såsom bottenskola” som gavs ut 1883. Först och främst måste man förstå att den svenska skolan i slutet av 1800-talet såg mycket annorlunda ut jämfört med i dag. Ändå finns mycket inspiration att hämta från Fridtjuv Berg när han beskriver vilken skola han vill se.
Utgångspunkten för Berg är folkskolan som inrättades 1842 i Sverige och som inledningsvis uppfattades som en fattigskola. Parallellt med folkskolan fanns de statliga läroverken med elementarskolan för de yngre eleverna och gymnasium för de äldre.
Fridtjuv Berg såg en fara i uppdelningen mellan folkskolan och läroverken och menar att ”splittringen i uppfostringsväsendet föder splittring i människornas sinnen”. Berg tar avstamp i den franska revolutionens idéer om jämlikhet när han skriver följande:
”Lika själfklart som man nu efter 1789 finner det, att samhället icke får hålla en rättvisa för förnämt folk och en annan för simpelt folk, lika själfklart skall man inom kort finna att detsamma ej får bjuda en sorts bildning åt fint folks barn och en annan åt simpelt folk.”
Fridtjuv Bergs slutsats är att utveckla folkskolan till en gemensam skola för alla samhällsklasser.
Dessa tankar från ”Folkskolan såsom bottenskola” kom som sagt att leva kvar under lång tid efter hans död 1916, men det är egentligen först genom grundskolans införande 1962 som idén om ett sammanhållet skolsystem för alla elever blev verklighet.
Efter de stora skolreformerna som sjösattes i början av 1990-talet med kommunaliseringen och friskolesystemet har likvärdigheten däremot successivt försämrats i den svenska skolan, och denna negativa utveckling har accelererat den senaste tiden.
Den nu aktuella skoldebatten bottnar i att skillnaderna mellan elever och skolor ökar, och att det behövs förändringar för att komma till rätta med detta.
Ser man på den svenska skolhistorien är den här problematiken inte ny och diskussionen om hur man ska kunna erbjuda alla elever lika möjligheter till en bra skola har varit ständigt återkommande.
I dag är nog ingen emot principen att alla barn ska erbjudas en likvärdig utbildning oavsett bakgrund, så det har skett stora förbättringar över tid på den punkten. Därför är det beklämmande att försvararna av dagens friskolesystem inte ser de faktiska konsekvenserna med ökande skolsegregation och bristande likvärdighet.
Visserligen kan man hävda att alla barn har lika möjligheter i och med det fria skolvalet och skolpengen, men i praktiken är det inte så. Platserna på de mest populära friskolorna är begränsade och bara de barn med engagerade föräldrar får en plats där.
Dessutom bör barnet vara fött tidigt på året och inte flytta från en kommun till en annan för att verkligen komma långt fram i kön till en populär skola.
Dagens skola går mot allt ökade skillnader mellan eleverna och vilken bakgrund deras föräldrar har får en allt större betydelse. Därför behövs det skolreformer som motverkar den ökande skolsegregationen så att alla elever oavsett bakgrund får tillgång till en likvärdig utbildning. En sammanhållen skola är också grunden för ett samhälle som håller ihop.
Märkligt nog kan inspiration till den framtida skolan hittas i en liten skrift författad för nästan 140 år sedan. Trots ett gammaldags språkbruk är Fridtjuv Bergs idéer om en sammanhållen skola för alla barn mer aktuella än någonsin. Läs den!
Fotnot: 1992 gav Lärarförbundet ut ”Folkskolan såsom bottenskola” som en faksimilutgåva och den finns att ladda ner här.
