Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Skärm på kontoret för EU:s smittskyddsmyndighet som visar coronavirusets spridning i Kina. Bild: Ali Lorestani/TT

Mattias Karlsson: Forskarna är vår tids hjältar i viruskampen

Är det något som kan spridas fortare än ett virus så är det information. Det är också människans räddning i kampen mot det nya coronaviruset. Men det kräver att det finns relevant kunskap, den står vetenskapen för.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

För ett antal år sedan ägnade jag några dagar åt att spela Pandemic 2. Det är ett datorspel som går ut på att utveckla en sjukdom som kan spridas över hela världen med målet att så många som möjligt ska dö. Det låter ju egentligen fruktansvärt när världen på riktigt står inför hotet att drabbas av en ny pandemi.

Men lugn, det är ett spel. Och jag lärde mig väldigt mycket av Pandemic 2. Inledningsvis får man välja om man ska vara ett virus, en bakterie eller en parasit. Spelet börjar sedan med att en sjukdom bryter ut på en plats i världen och sedan får man bestämma hur den ska utvecklas, till exempel hur den kan spridas, vilka symtom den ska ha och hur tålig den är mot läkemedel.

En tidig lärdom av spelet är att en sjukdom som har hög dödlighet har svårt för att sprida sig eftersom bärarna av sjukdomen inte lever så länge att de kan sprida den. En annan lärdom är att i takt med att sjukdom- en sprids har man en värdig motståndare i mänskligheten. Först stängs hamnar och flygplatser, sedan skolor och sjukhus. Sedan börjar världens regeringar att samarbeta och utveckla ett vaccin, även om det tar tid.

Den kanske viktigaste lärdomen från datorspelet är att i dagens värld kan information och kunskap spridas snabbare i världen än ett virus. Det visar att människan har en stor förmåga att agera efter de nya förutsättningar som gäller. Trots att jag spelade ett antal omgångar av Pandemic 2 lyckades jag aldrig att ta kål på hela mänskligheten. Men som sagt, detta var ett datorspel.

Går man från spelens värld till verkligheten finns det i dag stora farhågor för det nya coronaviruset, som sedan i torsdags klassas som ett internationellt nödläge av Världs- hälsoorganisationen WHO. Den senaste veckan har antalet konstaterade fall ökat dramatiskt, från cirka totalt 800 till fredagens nära 10 000 smittade personer.

Den absoluta merparten av de smittade finns i Kina, men antalet länder som har fått minst ett sjukdomsfall har också ökat kraftigt till runt ett 20-tal länder. I veckan har det också rapporterats om att en person blivit smittad av en annan människa i Tyskland, vilket är det första fallet i Europa. På fredagen kom också det första bekräftade fallet i Sverige.

Det var i december som kinesiska myndigheter först rapporterade om det nya viruset som tros ha sitt ursprung från en matmarknad i den kinesiska mångmiljonstaden Wuhan. Därefter har Kina, i takt med att fler har smittats, vidtagit omfattande åtgärder för att hindra smittspridning. Framför allt har ett antal städer, däribland Wuhan, stängts av från omvärlden. I veckan har också ett antal flygbolag ställt in sina flygningar till och från Kina, och Ryssland har stängt sin långa gräns mot landet.

De som får sjukdomen drabbas av luftvägssymtom, feber och hosta. Hur hög dödlighet sjukdomen har är inte helt klarlagt eftersom det kan finns ett stort mörkertal i hur många som faktiskt har smittats. Vad man däremot vet är att drygt 200 personer hittills har dött i sjukdomen, och den siffran stiger snabbt.

Det som skiljer corona från vanliga säsongsinfluensor är att det troligen inte finns någon i världen som har någon immunitet mot det nya viruset. Det i sin tur innebär att spridningen i ett enskilt land kan bli enorm eftersom alla är mottagliga, enligt Andy Pekosh, professor i mikrobiologi, och som intervjuades tidigare i veckan av TT (28/1).

Men det pågår nu en intensiv kamp mot viruset när forskare från hela världen intensivt kartlägger coronaviruset för att i slutändan ta fram ett vaccin. Att ta fram ett botemedel kan dock ta flera år, men det finns annan kunskap som är viktig att få fram. Till exempel hur viruset sprids, hur smittsamt det är och hur stor dödlighet det har. I snabb takt kommer det också fler och fler vetenskapliga artiklar om coronaviruset med syftet att sprida relevant kunskap.

Kunskap, kunskap, kunskap. Det är så coronaviruset kan bekämpas. Även om det finns en risk att det nya viruset blir just en pandemi så lär den kunskap som nu samlas in och sammanställs vara de viktiga verktyg som behövs för att bekämpa och till sist neutralisera det nya coronaviruset. Det visar inte minst erfarenheter från tidigare utbrott som Sars-viruset 2003–2004 och svininfluensan 2009.

Vetenskapen har alltså en mycket viktig roll i att ta fram ny kunskap som kommer många människor, ja hela mänskligheten, till nytta. I tider när fejknyheter och konspirationsteorier har stor spridning över hela världen är det viktigt att lyfta fram de som faktiskt levererar ny kunskap, forskarna. Det är vår tids stora hjältar, men då vill det också till att de har ett intresse av att samverka med det omgivande samhället och inte sitter i sina elfenbenstorn.

Att ställa krav på vetenskapen är att bry sig.