Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Parken och framförallt Kulturhuset har varit hotat förr men engagemanget hos kulturvännerna är stort. Bild: Jari Välitalo
Parken och framförallt Kulturhuset har varit hotat förr men engagemanget hos kulturvännerna är stort. Bild: Jari Välitalo

Kent Nilsson: Folkparken kan förändras ömsint och med omtanke

Det är nästan 40 år sedan parken genomgick sin största transformering från en park med Sveriges största danspalats till Folkparksteatern, ett kulturhus för amatörteater och fria teatergrupper.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Det har väl knappast undgått någon halmstadbo att Folkparken och Kulturhuset står inför en kraftig förändring. Remisstiden för en ny detaljplan har gått ut, men frågan är långt ifrån avgjord. Parken och framförallt Kulturhuset har varit hotat förr men engagemanget hos kulturvännerna är stort även denna gång.

Många har minnen och upplevelse från forna Folkparken som en nöjesplats med musik och dans. Men det är nästan 40 år sedan parken genomgick sin mest omfattande transformering från en park med Sveriges största danspalats till Folkparksteatern: ett kulturhus för amatörteater och fria teatergrupper. Driften togs då över av ABF.

Viljan att bevara byggnader, skog och andra ytor är stark hos många, men långt ifrån alla. Det finns självklart de som inte har någon relation alls till området. Om sanningen ska fram så är intresset för bevarande av kulturvärdena ganska svagt hos kommunens politiker och berörda fastighetsägare. Problemet är främst de stora investeringar som behöver sjösättas i bevarandet av det gamla.

För Kulturhusets del handlar det om tillgänglighet enligt dagens normer, uppvärmning och problemen med så kallad överhörning mellan salarna och själva teatersalongen. Den yttre miljön vittnar också om bristande eller helt bortglömt underhållsarbete under många år.

Teatergrupperna i Halmstad drog tyvärr nitlotten när kommunen lämnade huset. Det hjälper inte med nostalgiska minnen och det faktum att Kulturhuset varit plantskola för många av dagens aktörer. Den listan kan göras lång. Ika Nord, numera teaterkonsulent i länet, är en av de som nu engagerar sig, inte minst genom en välformulerad debattartikel i HP i början av juli.

Min egen far berättade att han som pojke i mitten av 1940-talet tillsammans med vännerna smet under staketet till Folkparken för att lyssna på Harry Brandelius. Ja minnen och upplevelser finns det gott om, till exempel skådespelet ”En julsaga” 1990 med Paul Fried i huvudrollen som Mr Scrooge. Jerry Williams, Boppers och Rockfolket är minnen från mina egna tonår och för egen del även 10 år som kommunens samordnare i huset.

I ärlighetens namn ska sägas att Kulturhuset kanske inte är mer värdefullt än verksamheten som finns i det. Och för att det ska finnas verksamhet krävs i nuläget en tydlig politisk viljeyttring. Även om huset blir föreningsdrivet så behövs det rejäla anslag till hyra och uppvärmning. Finansieringen kan knappast lösas med biljettintäkter och statliga kulturbidrag. Kulturnämnden lämnade Folkparken när Kulturhuset Najaden stod klar och driftpengarna flyttades över till det nya objektet.

Det nya kulturhuset på söder lyser med sin närvaro. Och det är inte besluten kring Najaden som orsakat de förändringar som nu väntar Folkparken. Själva parkområdet är i behov av en ömsint uppryckning, och nog finns det plats för såväl bostäder, kulturbyggnader, skog- och parkområde. Begreppet ”förtätning” är dock inget ledord för nya Folkparken.