Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Gåva. Att barn lär sig att både tala och skriva flera språk gynnar hela samhället. Bild: YVONNE ÅSELL / SVD / TT
Gåva. Att barn lär sig att både tala och skriva flera språk gynnar hela samhället. Bild: YVONNE ÅSELL / SVD / TT

Malin Lernfelt: Flerspråkighet är inget hot

Det finns inget som tyder på att modersmålsundervisning påverkar svenskkunskaper negativt. Tvärtom.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Sverigedemokraterna vill att modersmålsundervisningen, med undantag från den i de nationella mioritetsspråken, ska försvinna ur den svenska skolan. ”Vår inställning är ju att vi inte ska ha en skattefinansierad modersmålsundervisning, utan att den ska ersättas med svenskundervisning”, påpekar Patrick Reslow (SD) ledamot i utbildningsutskottet (SVT 30/12-22).

Ett första steg mot detta hoppas SD ska vara den utredning som man tillsammans med regeringen vill tillsätta. Utredningen ska ”se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integration eller elevens kunskapsutveckling i svenska språket”. Det är en märklig syn på kunskap liksom på användandet av statens resurser som blottläggs.

Barn har en fantastisk förmåga att lära sig flera språk samtidigt. Det är ett faktum. Barn som växer upp i ett annat land än det där deras föräldrar är födda eller i flerspråkiga hem kan ofta obehindrat växla mellan olika språk redan vid ung ålder.

Värdet i att genom skolan också få tillgång till den formella delen av sitt modersmål kan inte heller överskattas. Språk är alltid en gåva och inte minst öppnar de dörren till kulturer, traditioner och samhällen på ett helt unikt sätt.

Det är också därför som barn med ursprung i de nationella minoriteterna enligt EU:s minoritetsspråkskonvention har rätt till modersmålsundervisning. Att stödja barns möjlighet till flerspråkighet, vilka språk det än må handla om, måste ses som en vinst för hela samhället.

Därmed inte sagt att det inte är ett problem att det finns barn i Sverige som trots att de är födda här, eller kommit som mycket unga, har svårt att tala och skriva korrekt svenska. Det är dock knappast modersmålsundervisningens fel eller något som kan avhjälpas genom att man riskerar att barnen inte bara får ett halvdant språk, utan två.

De bristande svenskkunskaperna är en följd av utanförskap och utebliven integration. Enda sättet att förändra och förbättra är att ge föräldrar som kommit hit från andra delar av världen större möjligheter att få arbete och bli en del av det svenska samhället. Likaså måste man motarbeta de fundamentalister som på olika sätt aktivt arbetar för att hålla framför allt kvinnor och barn borta från majoritetssamhället.

Särskilt viktigt är också att arbeta med svenska språket i förskolan och att de barn som inte har svenska i hemmet möter förskollärare med svenska som förstaspråk. I skolan bör svårigheter i svenskämnet behandlas på samma sätt som om det gällde något annat ämne, det vill säga med stödundervisning. Ingen föreslår slopad modersmålsundervisning för barn som behöver extra hjälp i matte. På samma sätt bör man se på svenska och hemspråk. Som två olika ämnen vilka kompletterar, inte konkurrerar, med varandra.

Anne Reath Warren, lektor i didaktik med inriktning på flerspråkighet vid Uppsala universitet, understryker i SVT att det inte finns någon forskning som talar för att modersmålsundervisning skulle ha en negativ inverkan på elevens inlärning av det svenska språket. Tvärtom har elever som studerar sitt modersmål bättre resultat i andra ämnen.

Skulle regeringen och SD:s utredning komma fram till något annat vore det häpnadsväckande. Dessutom finns det få lika bra saker att använda skattepengar till som att stärka barns flerspråkighet.