Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

I stråket längs väg 26, Nissastigen, är det logiskt nog Oskarström som är serviceort. Med cirka 4 200 invånare i dagsläget är Oskarström större än en hel del småkommuner i landet. Bild: Johnny Samuelsson
I stråket längs väg 26, Nissastigen, är det logiskt nog Oskarström som är serviceort. Med cirka 4 200 invånare i dagsläget är Oskarström större än en hel del småkommuner i landet. Bild: Johnny Samuelsson

Kent Nilsson: Fler bostäder genom förtätning och nya områden i Framtidsplanen 2050

Med cirka 4 200 invånare i dagsläget är Oskarström större än en hel del småkommuner i landet. Planförslaget bedömer att 600 nya bostäder behöver byggas i området fram till 2050.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Till och med 11 januari är det möjligt för den som vill att lämna in synpunkter på Halmstads kommuns Framtidsplan 2050. Förslaget finns beskrivet digitalt på halmstad.se.

I förslaget till Översiktsplan 2050 utgår mycket av resonemanget från fem stråk utmed de stora vägarna till och från tätorten Halmstad. Dessa vägar leder självklart också vidare till kringliggande kommuner som i vissa fall berörs när det gäller till exempel regionala och nationella transporter. En viktig fråga för Hylte kommun kan bli hur Halmstads kommun ser på framtidens järnvägsförbindelse med Nässjö. Detsamma gäller för Laholm angående Markarydsbanan.

Översiktsplanen delar in kommunen i centralort, servicesamhällen och bostadsorter. Det är här befolkningsökningen kommer att märkas mest. Det är många nya bostäder som behöver tillföras om kommunen ökar sin befolkning till de beräknade 150 000. Förslaget bygger på att detta sker genom förtätning, men även nybyggnation på hittills obebyggda ytor.

Utöver Halmstads centralort finns ett så kallat servicesamhälle i varje stråk. Det rör sig om större samhällen med redan i dag befintlig service i form av skola, äldreboende och bibliotek, men också livsmedelsbutiker och vårdcentral.

I stråket längs väg 26, Nissastigen, är det logiskt nog Oskarström som är servicesamhälle. Med cirka 4 200 invånare i dagsläget är Oskarström större än en hel del småkommuner i landet. Planförslaget bedömmer att 600 nya bostäder behöver byggas i området fram till 2050. Om detta blir verklighet kommer ortens utbud av service också att behöva öka rejält.

Söderut längs väg 15 är det Trönninge som förväntas växa mest. Med i dag cirka 1 600 boende planeras en ökning med 1 500 nya bostäder. Ökningen av antalet invånare kan alltså innebära mer än en fördubbling. Då behöver nivån på service öka rejält i samma takt. Översiktsplanen pekar även ut Trönninge som plats för etablering av en ny järnvägsstation. Detta är bra och kan nog även ses som ett populärt förslag för boende i norra och nordöstra Laholm som i dag måste åka åt fel håll för att kliva på norrgående tåg från stationen i Laholm.

Utöver servicesamhällena i stråken pekas ett antal så kallade bostadsorter ut som tänkbara platser för nybyggnation. Av dessa kan nämnas Kvibille, Holm, Gullbrandstorp och Steninge. I Kvibille planeras 300 nya bostäder vilket skulle öka invånarantalet från i dag 1 000 till över 1 500. Det är svårt att se en kraftfull nybyggnation i många av servicesamhällena och bostadsorterna enbart genom förtätning.

Det är inte konstigt om farhågor finns hos dem som vill värna hotad åkermark och bostadsnära grönområden. Inom den kommunala förvaltningen i Halmstad har ordet ”förtätning” på senare år

blivit ett modeord som även används flitigt i Översiktsplanen 2050. Det är nog inte ovanligt att ordet ”förtätning” tolkas som ”nya hus i stället för parker och grönområden”. Möjligen är uttrycket mest bara yrkesjargong som borde förklaras bättre för Halmstads engagerade invånare.