Propaganda och påhittade nyheter är inget nytt. Under kalla krigets dagar försökte den svenska staten göra medborgarna medvetna om att påhittad information om kapitulation kan förekomma i en krigssituation.
På 1980-talet varnade Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar i broschyren ”Om kriget kommer” att även välkända radioröster kan imiteras, att man måste vara källkritisk och att man inte ska sprida hemlig information vidare, om man trodde sig sitta på någon sådan.
Falska uppgifter och vilseledande information har alltid varit en del av krigsföring. En avgörande förklaring till att ryssarna 1808 intog fästningen Sveaborg utanför Helsingfors, och att Sverige därmed förlorade Finland, var just ryssarnas psykologiska krigsföring.
Sveaborg var nämligen att betrakta som ointagligt för ryssarna. Den svenska garnisonen var överlägsen och fästningen rustad med ett stort antal kanoner. Men ryssarna lyckades ändå få svenskarna att kapitulera. Genom att sprida desinformation, bland annat genom att muta svenska officerares fruar, kunde ryssarna framställa sig som starkare än vad de faktiskt var. Den trötte, svenske kommendanten Carl Olof Cronstedt slet ut sitt manskap genom överdrivna motattacker. Resultatet är, som man säger, historia.
Ett krig mellan Sverige och Ryssland inom en överskådlig framtid är mycket osannolikt. Men de senaste årens försämrade säkerhetsläge, den ryska annekteringen av Krimhalvön och det efterföljande kriget i östra Ukraina, visar att historien inte är slut och att det aldrig är en bra idé att rusta ner försvaret. Inte det militära, och inte heller det psykologiska. Dessutom måste det psykologiska försvaret anpassas efter den nya, digitala eran.
På en konferens anordnad av tankesmedjan Frivärld i Stockholm i veckan diskuterades vikten av att rusta mot psykologiska attacker. Den brittiske journalisten och säkerhetsexperten Edward Lucas ville förvisso inte kalla ryska påverkansoperationer på internet för krigsföring, men menade att internet numer utgör ett slagfält om verklighetsbeskrivningen.
I takt med att modern teknologi blir alltmer avancerad är möjligheten att skapa välgjorda, falska bilder, ljud- filer och till och med videoklipp större – så kallad ”deep fake”. Propaganda på internet kan sedan användas för att rekrytera den egna befolkningen att tjäna intressen hos en utländsk makt, precis som de svenska officersfruarna blev mutade av ryska militären under belägringen av Sveaborg.
I början av året presenterade regeringen nya åtgärder för att stärka det psykologiska försvaret. En ny myndighet ska inrättas och Valmyndigheten ska få ökad beredskap för utländsk påverkan. Det är bra. Att stärka denna del av försvarsförmågan handlar inte om att styra vad människor tänker, utan om att förstå att försvar inte enbart handlar om arméer och vapen.
Ytterst kokar det ner till principen som formulerades i ”Om kriget kommer”: motståndet ska göras ständigt och i alla lägen.
