De mörka molnen över svenskarnas privatekonomi tätnar. Än är det höga bränsle- och elpriser som skapar stora hål i plånboken, än är det en stigande ränta som inte tycks har nått sin toppnivå. Och ovanpå det rusar livsmedelspriserna. På onsdagen rapporterades att matpriserna under februari månad stigit med nästan 21 procent jämfört med för ett år sedan, vilket är den högsta ökningen under en tolvmånadersperiod på 70 år.
Snabbt stigande utgifter drabbar så klart alla, men allra hårdast slår det mot dem som redan har det tufft. Inte minst barnfamiljer.
Som Hallandsposten rapporterar ökar antalet barn som lever i fattigdom i Halmstad och Hylte. I Halmstad, Hylte och Laholm lever ungefär 2 400 barn i fattigdom, vilket motsvarar vart tionde barn. Detta enligt Rädda Barnens senaste rapport från 2019. Sedan dess har situationen försämrats ytterligare, enligt lokala företrädare för Rädda Barnen. Det är framför allt barn till ensamstående och utrikesfödda föräldrar som är drabbade av fattigdom. En orsak till att dessa grupper har det sämre ställt är att de oftare är beroende av bidrag.
”Det samhällsstöd vi har för att utjämna skillnader, som till exempel barnbidrag, bidrag till ensamstående och försörjningsstöd, hänger inte alls med i prisutvecklingen i samhället och det borde de göra. Vi låter det som ska utjämna dra isär i stället vilket ökar klyftorna”, säger Gay Ljungberg från Rädda Barnens lokalförening till HP.
Att barnfattigdomen ökar i hela landet bekräftas också av en Sifo-undersökning som presenterades på onsdagen. Undersökningen visar att tre av tio ensamstående föräldrar med en inkomst på under 35 00 kronor, har haft svårt att köpa näringsrik mat till familjen eller att betala barnens fritidsaktiviteter. Bakom undersökningen står organisationerna Rädda Barnen, Hyresgästföreningen, Röda Korset och Majblomman, och som alla nu kräver att politiken på lokal, regional och nationell nivå ska göra mer, bland annat vill man se högre barn- och bostadsbidrag.
De senaste veckorna har det varit en intensiv debatt om prisregleringar på livsmedel. De förslagen har direkt avvisats av den sittande högerregeringen, vilket speglar en slags låt-gå-mentalitet som ofta dominerar när det gäller svensk politiks roll att gå in och påverka marknadsekonomin. Det ska dock sägas att Sverige har väl utvecklade transfereringssystem som på många olika sätt dämpar de mest akuta problemen när konjunkturen vänder ner.
Men när privatekonomin för många snabbt försämras behöver politiken steppa upp, och det nu – inte i morgon. Det kan handla om att höja riksnormen för försörjningsstöd eller att höja barnbidragen.
Att växa upp i fattigdom är otroligt tufft för barn. Barn har själva inga möjligheter att påverka sin livssituation samtidigt som de har en stor risk för att hamna i utanförskap. Det kan på sikt leda till stora kostnader för samhället.
I ett välfärdssamhälle som Sverige går det inte att hjälpa alla precis alltid, det räcker inte resurser till för och framför allt måste det löna sig att arbeta framför att få bidrag. Ändå är det otroligt viktigt att det finns hjälp för de som har det allra sämst ekonomiskt sett.
Ett samhälle är aldrig bättre än hur det tar hand om dem som har störst behov. I det perspektivet är det viktigt att ekonomiskt utsatta barnfamiljer i Halmstad, Laholm och Hylte får den hjälp som de behöver, om det så är direkt från kommunerna eller genom den politik som regeringen bedriver. Oavsett varifrån hjälpen kommer så behövs den – här och nu. Ett barns uppväxt går inte i repris.
