Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Klimatbov. Bild: Hasse Holmberg / TT
Klimatbov. Bild: Hasse Holmberg / TT

Mattias Karlsson: Europeisk klimatlag ett första steg på klimatfärden

Människan må vara liten på jorden, men hon kan påverka jordens klimat i rätt riktning i samarbete med andra.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Världen är så stor, så stor och människan så liten. Detta faktum har länge präglat uppfattningen att jorden är opåverkbar av människans aktiviteter, en uppfattning som hos många varit i det närmaste orubblig.

De senaste decenniernas forskning har i grunden raserat denna uppfattning, framför allt genom kontinuerliga mätningar av atmosfärens koldioxidhalt. Den så kallade Keelingkurvan som beskriver koldioxidhalten i atmosfären visar att mängden koldioxid har ökat kraftigt sedan i slutet av 1950-talet.

De första mätningarna 1958 visade på en koldioxidhalt på 313 miljondelar (PPM) och i förra veckan kom nyheten att en dyster rekordgräns hade passerats, 420 PPM. Så hög har koldioxidhalten inte varit på miljontals år.

Eftersom koldioxid är en växthusgas leder den ökade mängden koldioxid i atmosfären till en ökad global medeltemperatur. Klimatförändringar kort och gott, eller klimatkris med ett mer korrekt ord.

Orsaken till att koldioxiden ökar är så klart en ökad användning av fossila bränslen. Särskilt oroväckande är att förbränningen går allt fortare. För att vända utvecklingen måste de fossila energikällorna fasas ut – snabbt.

Natten till onsdagen kom beskedet att EU-parlamentet och medlemsländerna enats om en ny klimatlag. Det främsta målet med klimatlagen är att EU till år 2050 ska vara klimatneutralt, det vill säga att växthusgaserna inte längre ökar. Ett viktigt delmål är att utsläppen ska ner med 55 procent till 2030.

Men delmålet till 2030 är till viss del missvisande eftersom målet är satt med 1990 som utgångspunkt. Sedan 1990 har EU redan minskat utsläppen med cirka 25 procent, varför EU ”bara” behöver minska sina utsläpp med ytterligare 30 procent från nu fram till 2030.

Ändå är det viktigt att lyfta fram de framgångar som görs i det internationella klimatarbetet. EU:s nya klimatlag kommer bara några dagar efter att USA och Kina kommit överens om att samarbeta för att tackla klimatkrisen. De två stormakterna har sedan tidigare formulerat mål om nettonollutsläpp senast 2050 respektive 2060. Det innebär alltså att världens tre största ekonomier har satt upp mål att inte har några nettoutsläpp av växthusgaser inom drygt tre decennier.

På torsdagen den 22 april, på Jordens dag, samlas också ett 40-tal världsledare på det klimatmöte som USA:s president Joe Biden har bjudit in till. Det visar med all tydlighet att USA på allvar är på väg tillbaka i det internationella klimatarbetet efter att Donald Trump under sin tid som president helt försummat landets globala ansvar.

Människan må vara liten på jorden, men hon kan påverka jordens klimat i rätt riktning i samarbete med andra. EU:s nya klimatlag är inte tillräcklig för att hejda den allvarliga klimatkrisen, men den måste ändå välkomnas som ett första kliv på den nödvändiga sjumilafärden som väntar med att vända ner den stigande Keelingkurvan.

Nu måste fler följa med på färden – med allt större och snabbare klimatkliv.