Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Företaget Spotify är en del av det svenska it-undret, men Sverige börjar halka efter i utvecklingen.  Bild: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Företaget Spotify är en del av det svenska it-undret, men Sverige börjar halka efter i utvecklingen. Bild: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Emanuel Örtengren: Ett Spotify gör ingen it-nation

Det har talats om ett svenskt it-under. Men företag som Spotify räcker inte längre för att Sverige ska kunna befästa sin roll som en ledande it-nation.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

"En svala gör ingen sommar", lyder ett gammalt ordspråk. Något liknande skulle kunna sägas om Sveriges status som ett it-land i framkant. 1990-talets pc- och bredbandsrevolution gav Sverige ett försprång i den nya digitala ekonomin, vilket lade grunden för företag som streamingtjänsten Spotify.

Det har därför talats om ett svenskt it-under, och Stockholm har blivit en av de städer i världen där flest så kallade enhörningar (snabbväxande företag värderade till minst en miljard dollar) har uppstått.

Men företag som Spotify räcker inte längre för att Sverige ska kunna befästa sin roll som en ledande it-nation. Tvärtom borde en ny rankning från European Center for Digital Competitiveness ge skäl till oro.

Rapporten bygger på data från stiftelsen World Economic Forum, Världsbanken och FN-organet Internationella Telekommunionen (ITU), och ger en bild av hur 137 länder har vässat sin digitala förmåga mellan 2018 och 2020. Några indikatorer är tillgängligheten på riskkapital, hur omständligt det är för internationella medarbetare att få arbetstillstånd och vilka digitala färdigheter som finns i befolkningen.

Medan länder som Kanada, Litauen, Georgien och Kina har gjort stora framryckningar de senaste åren hör Sverige till de länder som tappat mest mark. "Tung smäll för självförtroendet", konstaterade Robert Bergqvist, senior ekonom vid storbanken SEB, på Twitter.

I kategorin "Ekosystem", som mäter hur lätt det är för företag att starta och rekrytera kompetenta medarbetare, är det till exempel bara Tyskland som haft en sämre relativ utveckling i Europa än Sverige. Länder som Tyskland kan åtminstone delvis kompensera för reformbrist med en stor hemmamarknad; det kan inte Sverige.

Till detta ska läggas att Sverige också haft högst mediokra placeringar i internationella rankningar över exempelvis cybersäkerhet, där vi ligger i nivå med länder som Filippinerna och Paraguay. Vi har levt på gamla meriter på it-området, och nu börjar det synas.

European Center for Digital Competitiveness rankning mäter visserligen bara relativ förändring de senaste åren, inte absoluta digitaliseringsnivåer. Men riktningen är ändå oroväckande, och borde få varningsklockor att ringa hos både företagsledare och politiker som är måna om att Sverige ska konkurrera globalt med högkvalificerade och högavlönade jobb inom framtidsbranscher som artificiell intelligens och kvantteknologi.

På 1990-talet blev Carl Bildt den första regeringschefen att kommunicera via e-post, och Göran Persson drev igenom hem-pc-reformen. I dag är regeringens ambitioner vagare och mer ofullständiga – Sveriges nationella strategi för artificiell intelligens är till exempel bara en servettskiss på åtta sidor.

Det räcker inte när andra länder rustar upp. Ytterst handlar det om Sverige ska hänga med i ekonomiska strukturomvandlingar som går allt snabbare, eller om vi kommer att få se framtida motsvarigheter till textil- och varvskrisernas utslagning på 1960- och 70-talet. Om framtidens jobb ska skapas i Sverige är det dags att agera nu.