Oavsett när och var en elev går i skolan ska skolgången vara likvärdig. Det är ett slags minimikrav för den svenska skolan. Men tyvärr uppfylls det kravet alltför sällan. Särskilt allvarligt är läget för gymnasieskolan.
Nu ska regeringen utreda hur gymnasiet kan bli bättre med ökad statlig styrning. Det meddelade gymnasieminister Anna Ekström (S) i en debattartikel på DN Debatt på måndagen (12/3). Det är ett välkommet förslag från regeringen.
Gymnasiet utgör en viktig bas för den svenska kompetensförsörjningen, både till näringslivet och välfärden. För den enskilda eleven är en gymnasieexamen också en viktig faktor för att kunna komma in på arbetsmarknaden, om det så handlar om att få ett arbete direkt efter gymnasiet eller för vidare studier.
Men tyvärr klarar var tredje elev inte av att ta en examen på tre år. När väl eleverna går ut gymnasiet finns det även problem med matchningen på arbetsmarknaden, många företag skriker i dag efter arbetskraft som inte finns att anställa. Framför allt är det brist på elever som läser på yrkesprogrammen. Det är mycket illa för framtiden.
Ett annat stort problem är det kommunala huvudmannaskapet för gymnasiet. Allt för många kommuner har varken kompetens eller resurser att bedriva gymnasieutbildningar med den kvalitet som behövs för att matcha arbetsmarknadens behov. Här behövs det både större regional samordning av lärarresurser och elevunderlaget.
Det finns inga enkla lösningar för skolan. Att förbättra skolresultaten och få fler elever att lämna gymnasiet med en examen tar lång tid. Men det får inte stå i vägen för att verkligen vilja förbättra skolan. Anna Ekström var tidigare generaldirektör för Skolverket och har gedigna kunskaper om skolan. När Ekström nu hon makten att förändra gymnasiet bör fler partier följa efter henne.
Men regeringen borde tänka ett steg längre när man nu öppnar upp för en hårdare statlig kontroll av gymnasiet. Hur kan likvärdigheten i den svenska skolan garanteras? Jo, genom att förstatliga skolan. Det stora skolexperimentet med 290 olika kommunala huvudmän måste få ett slut.
En förstatligad skola länge varit ett av Liberalernas stående krav, men partiledaren Jan Björklund har inte varit tydlig med hur detta ska ske. Där brister det tyvärr. En utredning av en statlig gymnasieskola kan vara ett första konkret steg på hur man kan göra allvar av en ödesfråga för skolan.
Alla barn har rätt till en likvärdig skola oavsett när och var man börjar skolan. Och den skolan kan endast staten garantera.
