Det var på håret att Byaregårdens öl After Beach inte fick saluföras med ett sådant namn.
Det var på håret att Byaregårdens öl After Beach inte fick saluföras med ett sådant namn. Bild: Dick Gillberg

En fela och Systembolaget slank rätt ner i diket

Till sist tycks polletten ha trillat ned även på Systembolagets huvudkontor.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

Man måste hålla på etiketten. Vajande palmer går an, och en banjospelande brud. Men bevare oss för den som vill förleda med ”after beach” eller gubbe med fiol. Då vet vi varthän det bär. Folk lockas att dränka sina sorger, falla ur ekan, eller göra små grodorna rätt ner i Näckens famn. Systembolagets snillen till smakpoliser förstår ju att rycka ut i folkhälsans och måttfullhetens namn.

Därför var det på håret att Byaregårdens öl After Beach inte fick saluföras med ett sådant namn. Ska det vara blå stunder, hav och hångel ska det vara klass 1, det vet ju alla. Eller?

ANNONS

Byaregårdens Brygghus utanför Varberg stod dock på sig. Alla fattar ju det fåniga i att låtsas som att folk super värre under after beach om ölet råkar ha samma namn. Det är väl snarare så att mikrobryggeriernas lager har en prisbild som uppmuntrar till viss måttfullhet.

Till sist tycks polletten ha trillat ned även på Systembolagets huvudkontor. När Hallands Nyheter ringer har man redan hunnit backa efter ”dialog med producenten”. Gott så. Men det betyder inte att allt är väl i etikettjägarnas land.

Samma dag som det rapporteras om den Varbergska bryggerisegern avslöjas en annan pikant ölaffär. Just som bryggeriet Ängöl tänkte återlansera sin midsommaröl fick de kalla handen. Förra sommarens släpphänta bolagsregim var ersatt med en striktare. Ett somrigt, konstnärligt motiv ansågs för vågat.

Och nej, det handlade inte om Kröyers festliga ”Hipp, hipp, hurra!”. På Jenny Nyströms midsommarbild syns inte ett glas i sikte. Bara en speleman med stillsamt följe och några guppande båtar.

Folk hamnar i diken – eller i viken! Och förknippa inte midsommar med guldfärgad dryckjom. Ungefär så löd påbudet. Dessutom ansågs produktnamnet Midsommaröl skapa ”positiva associationer till högtiden midsommar”. Till skillnad från påsköl och julöl då? Lika bra att förbjuda rosé också då. För det skulle ju tänkas att den drycken kan väcka positiva associationer till politik. Eller är det tvärtom. Att politiker får för positiva associationer och fattar beslut på sniskan?

ANNONS

Låt oss genast införa en lex Pilthammar. Jaså, var hon nykter? Spelar ingen roll. Fel på associationsbanorna blev det i alla fall. Och de är ju bäst att ta det säkra för det osäkra.

Eller så kan Systembolaget sätta sig och grunna på vad dunkvinskrängandet gör för måttfullheten. Då kanske man kunde bespara sig självt en helt absurd etikettgranskning av betydande omfattning – uppenbarligen kollas årligen 6 000 etiketter på nya produkter som ska säljas via bolaget.

Vill man fokusera på något, släpp form och fundera över innehåll. Produktionsmetoder, halt av bekämpningsmedel i produkterna och liknande skulle det kunna finnas poänger med att mäta och upplysa konsumenterna om.

Genom att lägga fokus på fel saker och excellera i dubbelmoral vad gäller allt från etikettfixering till etableringspolicys undergräver Systembolaget förtroendet för monopolet.

Å andra sidan stärker det ju aktierna för alla dem som verkar för alternativ som gårdsförsäljning och licensbutiker för alkoholförsäljning. Så etikett-tramset kanske ändå har något gott med sig. Tack för det, Systembolaget!

Maria Haldesten

politisk redaktör på Hallands Nyheter

ANNONS