Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Effektivt. Konventionellt jordbruk producerar inte bara mer mat per hektar, utan är också likvärdigt eller bättre ur miljösynpunkt. Bild: Fredrik Sandberg/TT
Effektivt. Konventionellt jordbruk producerar inte bara mer mat per hektar, utan är också likvärdigt eller bättre ur miljösynpunkt. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Joakim Broman: Eko-romantiken behöver få ett slut

Ännu en studie ifrågasätter nyttan med ekologiskt jordbruk. Det är hög tid att överge romantiseringen av förlegade metoder, och istället utveckla det konventionella jordbruket ur miljösynpunkt.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Ekologisk odling kan vara sämre för miljön än konventionellt. Detta enligt en ny studie från Lunds universitet, som har jämfört ekologiskt jordbruk med konventionellt utifrån tre faktorer: utsläpp av växthusgaser, biologisk mångfald och näringsläckage (SVT 18/1).

Det är samma tre faktorer som ibland lyfts fram som fördelar av eko-förespråkare. Men som Christian Jörgensen, en av utredarna bakom rapporten, säger till SVT försvinner åtminstone två av tre fördelar om man också tar hänsyn till att det ekologiska jordbruket producerar betydligt mindre mat per hektar. Per producerat kilo är det konventionella jordbruket bättre.

Det bekräftar bilden från andra studier. En kunskapsöversikt genomförd av Livsmedelsverket 2016 konstaterade att det konventionella jordbruket var likvärdigt eller bättre sett till fem av sex miljöaspekter, inklusive klimatutsläpp. Ur miljösynpunkt hittade man ingen anledning att välja eko. Sedan tidigare vet vi också att det saknas hälsofördelar.

Den biologiska mångfalden då? Ja, många studier har påvisat större artmångfald på och kring ekologiska åkrar. Men det hänger delvis ihop med den lägre produktionen, exempelvis eftersom ogräs förekommer i större utsträckning. Som Jörgensen påpekar beror jämförelsen också på vad den extra marken som frigörs av det konventionella jordbruket används till: om marken i stället kan användas till skog är det bättre för den biologiska mångfalden.

Det är ett perspektiv som ekoförespråkarna skulle må bra av att anamma. Det är sant att jordbruket i stort behöver fortsätta att utvecklas både sett till klimatutsläpp och till andra miljöaspekter. Men det sker bäst genom fortsatt innovation och kunskapsutveckling, och inte genom att romantisera förlegade jordbruksmetoder eller genom att förkasta fantastiska innovationer som konstgödslet.

Teknisk utveckling, ny kunskap och högre miljökrav ger oss möjlighet både att förbättra den biologiska mångfalden och produktionen. Jordbrukare som inte är fastlåsta i den trånga ekologiska buren experimenterar med remsor av ängsväxter längs konventionellt odlade åkrar, och så kallat precisionsjordbruk som använder digital teknik för att hålla nere resursanvändningen och optimera skördarna.

Avancerad växtförädling kan både ge ökad motståndskraft mot sjukdomar och torka och minskad användning av bekämpningsmedel, utan att ge motsvarande produktionsförlust som ekoodlingen medför.

Möjligheterna är fantastiska, när man väl insett att det är utveckling jordbruket behöver, och inte en återgång till förindustriella odlingsmetoder.