Regeringen ”kommer att fatta beslut om insatser när Folkhälsomyndigheten begär det”. På en presskonferens 10 mars var socialminister Lena Hallengren (S) tydlig. Expertisen ska styra. Ibland.
”Jag ändrar inte uppfattning för att Folkhälsomyndigheten kommer med det här förslaget,” sa Hallengren till SVT (8/5) när myndigheten föreslog en utredning av drogförbudet. De är inte ensamma.
I februari enades samtliga partier i riksdagens socialutskott om ett historiskt förslag: Regeringen ska utvärdera drogpolitiken i sin helhet. Utskottet vill se en restriktiv drogpolitik, men också bättre missbruks- och beroendevård utifrån evidensbaserad vård och skademinimering. Hallengren avfärdade alltsammans kategoriskt.
Dödstalen i drogöverdoser i Sverige har stigit till Europas högsta nivåer. Därtill har gängkriminalitet vuxit fram, med droghandeln som stor intäktskälla och upphov till många våldsbrott.
Men någon förändring av drogpolitiken är inte aktuell, enligt statsminister Stefan Löfven (S). ”Nej, här gäller det att slå till mot narkotikan ännu hårdare,” blev svaret på en direkt fråga om lättnader kan bekämpa gängkriminaliteten (SvD, 27/12-19).
Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har drogindustrin i Sverige mellan 2015 och 2019 omsatt upp till sju miljarder kronor varje år. Det är mer än värdet på allt vin som importerades till Sverige 2017, enligt SCB.
Om polisen skulle få i uppgift att stoppa allt inflöde av vinflaskor till Sverige, hur mycket resurser hade gått åt? Vore det ens möjligt? De frågorna ställs sällan när politiker vill begränsa inflödet av andra droger.
Drogindustrin omsätter runt 300 miljarder dollar per år globalt, och drivs av karteller och gäng som liknar stora multinationella företag. Det har Tom Wainwright, reporter för The Economist och författare till boken Narconomics, lärt sig efter lång tid som korrespondent i Mexiko.
Det är alltså mer komplext än att vara för eller mot droger. Mexikos senat godkände i torsdags (19/11) ett förslag om att avkriminalisera cannabis för att dämpa de kroniska gängkrig som de senaste åren kostat 100 000 människor livet.
Och i opioidkrisens USA röstade åtta delstater, i samband med presidentvalet, för mindre restriktiva droglagar och mer resurser till missbruksvård. Norge och Danmark har redan tagit steg för mindre straff och mer hjälp för brukare.
Omvärlden rör sig mot en mer evidensbaserad narkotikapolitik. Sveriges regering fortsätter med politiskt baserad evidens. Det gynnar kriminella gäng, medan missbrukare och andra medborgare bär bördan. Ingen bör tolerera den ekvationen.
