Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

The Conversation har i dag ett antal olika undersajter. Här är den brittiska utgåvan. Bild: The Conversation/Skärmdump
The Conversation har i dag ett antal olika undersajter. Här är den brittiska utgåvan. Bild: The Conversation/Skärmdump

Mattias Karlsson: Det finns en väg från forskare till allmänhet

En sajt som startade för tio år sedan har visat att det går att förmedla forskning så att både forskarna och allmänheten blir nöjda. En nog så svår utmaning.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

I början av 2010-talet var det några journalister i Australien som hade en idé om att få fler forskare att delta i den allmänna debatten. Men det fanns en svår utmaning, forskare som var djupt besvikna på hur deras resultat förmedlades i medierna. Tanken var i stället att låta forskarna skriva sina egna artiklar, fast med hjälp av journalister. Där och då såddes fröet till nyhetssajten ”The Conversation”.

I mars 2011 startade The Conversation i Australien med totalt 12 redaktörer, med uppgiften att hjälpa experter att skriva artiklar om sin forskning och sedan publicera texterna på nätet. Medieorganisationen finansierades genom att universitet och lärosäten fick betala en medlemsavgift för att få tillgång till The Conversations plattform.

Forskarartiklarna var däremot gratis att läsa för allmänheten, och kunde till och med återpubliceras utan kostnad av andra medieföretag. Bara två år senare exporterades idén till Storbritannien och sajten fick en brittisk utgåva.

Tio år efter att The Conversation startades har mediesajten blivit en global framgång med en rad systersajter. Förra året hade sajten mer än 743 miljoner sidvisningar i hela världen. The Conversation har alltså visat att det går att förmedla forskning så att både forskare och allmänhet blir nöjda.

Huvudfinansieringen kommer fortfarande från universitet som betalar medlemsavgifter. I gengäld får lärosätena en viktig kanal för att nå ut med sin forskning till samhället, ett nog så viktigt uppdrag.

Det finns några viktiga framgångsfaktorer för The Conversation. Först och främst måste texterna som forskarna skriver vara enkla att förstå och rikta sig till en bred publik. För detta ändamål har man utvecklat ett eget textverktyg som forskarna skriver i, och som direkt markerar om de skriver för komplicerat.

En annan framgångsfaktor är att forskarna samarbetar med skickliga nyhetsredaktörer på The Conversation. Resultatet av detta samarbete är att de publicerade artiklarna är mycket aktuella; nästan omgående kan det finnas en rad kommenterar på globala nyhetshändelser, vilket är särskilt viktigt i dagens snabba nyhetsflöde.

Forskare är av naturen skickliga inom sina respektive områden, de är specialister. För att nå ut till en bredare publik behöver de anpassa sitt budskap så att deras specialistkunskaper blir tillgängliga för en bredare publik. The Conversation har visat att det finns en väg från forskare till allmänhet.

Dessa framgångar är hoppfulla i en tid då världen blir allt mer fragmentiserad och svämmas över av alternativa fakta och fejknyheter.

Det behövs en motkraft till denna splittring, vi behöver kunskap som vi äger gemensamt. Med andra ord, det behövs mer bildning. Och denna bildning kan man ta del av på The Conversation.