Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
En tidskapsel kommer lastad med hälsningar till framtiden. Hallands landshövding med metallådan som grävts ner någonstans på Halmstads slott. Bild: Roger Larsson

Mattias Karlsson: Den grå vardagen är grunden för vår framtid

Jag hoppas att hallänningarna även år 2419 har en grå vardag som de lever i.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Strax efter klockan 11 hörs kyrkklockorna ringa över Stora torg i Halmstad. Det är en del folk ute på stan, till synes på väg till olika ärenden. Utanför banken har några personer stannat upp för att prata med varandra. På torget står en torghandlare, solen tittar fram mellan molnen och jag vandrar vidare mot Gallerian.

Tisdagen den 18 februari 2020 är en helt vanlig dag i Halmstad – och ändå inte.

På tisdagsförmiddagen har Hallandsposten fått vara med när en tidskapsel grävts ned någonstans på Halmstads slott, en tidskapsel med hälsningar från hallänningar till framtiden. Först om knappt 400 år, 2419, får den guldfärgade metallådan öppnas. Det är en svindlande tanke, vilka hälsningar vill man skicka till framtiden?

Nedgrävningen av tidskapseln kan ses som en epilog till det 400-års jubileum som Halmstads slott har firat under 2018 och 2019. Hallands landshövding Lena Sommestad håller i det historiska evenemanget. Hon berättar att det kontinuerligt har bott människor på slottet sedan det stod färdigt för 400 år sedan. Tanken svindlar bakåt i tiden. Slottet har alltså varit bebott i fyra sekler.

Kommer det då att bo människor på Halmstads slott om ytterligare 400 år? Det kan ingen svara på i dag, än mindre vilket samhälle som då finns i Halmstad, Halland och i Sverige.

Inne på slottet har det blivit dags att stänga igen metallådan. Där finns hälsningarna från ett 40-tal hallänningar, skrivna på pappersark som plastats in.

Idén till tidskapseln kommer från Claes Nilsson, chef för Danske bank Halmstad, och han är också med och gräver ner metallådan tillsammans med Lena Sommestad. Efter att tidskapseln är på plats fylls hålet igen med sand och sedan bankas tegelstenarna på plats. Tidskapseln kan ses som ett ankare i tiden, både bakåt och framåt.

I dag präglas framtidstron mycket av pessimism, framför allt på grund av de globala utmaningar som mänskligheten har framför sig. Det handlar om klimatförändringar och att dagens civilisation håller på att spränga de så kallade planetära gränserna som finns i form av bland annat biologisk mångfald och tillgång till färskvatten. Mänskligheten behöver helt enkelt ställa om till en mer hållbar utveckling, både lokalt och globalt.

När det pratas om effekterna av klimatförändringar är en av de mest skrämmande tankarna att vardagen inte blir sig lik, att man inte kan leva och bo på samma plats som i dag. Det extrema och det vardagliga är på så sätt varandras motsatser.

Mycket kan sägas om den grå vardagen, den kan vara fylld av rutiner och upprepningar. Men den är också ett tecken på ett stabilt samhälle. Därför är det på sin plats att lyfta fram det vardagliga. Människor älskar vardagen. Den är förutsägbar, trygg och säker. Vardagen är civilisationens grund, den gör det möjligt att planera för framtiden.

Jag hoppas att hallänningarna även år 2419 har en grå vardag som de lever i. Liksom den vardag som upplevdes den 18 februari 2020 på Stora torg i Halmstad. Det är vardagen som får livet att gå runt.