Kronan i Falkenberg.
Kronan i Falkenberg. Bild: Martin Örtegren

Katarina Erlingson: De halländska stadskärnorna kan resa sig som fågeln Fenix

Omvandlingen av städernas centrum har pågått under många år, bland annat påtvingat på grund av externa handelscentra. Fler och fler caféer och frisörer har tillkommit, medan specialaffärer, klädaffärer och livsmedelsaffärer har minskat. Men nu talas det om centrumdöd i flera städer. Även om det är ett något dramatiskt uttryck är det viktigt att ta signalerna på allvar.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

Åren med pandemin var tuffa för många näringsidkare, inte minst i centrum av städerna. Man hade knappt hunnit hämta andan när ryssarna invaderade Ukraina och som en följd av det har råvarupriser och elpriser galopperat. Det drabbar förstås enskilda näringsidkare och fastighetsägare. Hur ska vi kunna trivas i våra städer även om några år? Hur ska stadskärnorna överleva?

Externa handelscentra har byggts i alltför stor mängd runt om i landet under många år. I Halland har kommunerna ändå varit relativt restriktiva, med Varbergs kommun i spetsen. Där har man ihärdigt hållit emot att etablera handelscentrum - Lassabacka och Varberg Nord kan inte kallas fullvärdiga handelscentra. Varbergs stadskärna kan fortfarande kallas levande även om en del fastighetsägare har problem att hitta hyresgäster.

ANNONS

I Halmstad kom Eurostop utmed E 6 rätt tidigt, och Flygstaden följde efter. Ombyggnaden av Hallarna, fd Eurostop, har gett staden ett fullvärdigt externt handelscentrum. Trots det är centrum i Halmstad relativt igenkännligt från förr om åren, men det låter sig inte göras utan ansträngning. Att väljarna nobbat en utveckling vid Österskans är olyckligt, det hade behövts som ett sätt att stärka centrum. Nu blir man mest bara bedrövad över hur där ser ut och skyndar förbi så fort det går.

Falkenbergs stadskärna har problem med flera tomma lokaler, vilket är extra olyckligt eftersom staden ändå är relativt liten och behöver sina dragplåster. De större butiker som finns mellan gamla och nya E 6 lockar kunder, men är inte samma typ av butiker som behövs inne i stadskärnan.

Organisationen Svenska Stadskärnor bildades för omkring tjugo år sen, i spåren av framfarten från externa handelscentra. Man arbetar bland annat med en BID-modell där BID står för Business Improvement District. Det är samverkan mellan alla aktörer som finns inom ett avgränsat område: kommun, fastighetsägare, handel, krogar, ideella föreningar med mera. De halländska kommunerna behöver tagga upp sitt arbete för att utveckla städernas centrum. Var och en enskilt, men också gärna tillsammans. Det kan ske inom ramen för Visit Halland, men det handlar absolut inte bara om turism. De egna invånarna behöver känna sig hemma och välkomna i sin egen stadskärna, när de gör det kommer turisterna antagligen på köpet.

ANNONS

De svåra tiderna framöver kräver unika lösningar och ett brett samarbete. De gamla stadskärnorna kommer aldrig tillbaka, men de som överlever kriserna måste kunna locka till aktivitet och samvaro även om tjugo år. Att arbeta med BID-områden kan därför vara en klok idé.

ANNONS