Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Ordförande. Ursula von der Leyen, EU-kommissionens nya ordförande, har påbörjat sitt arbete. Bild: Francisco Seco

Joakim Broman: Dags att prioritera annat än Brexit

Klimatet, migrationen och den sociala pelaren är viktiga EU-frågor att hålla koll på efter Brexit.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

"Vi hade en mycket trevlig kontinental frukost”, sa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen efter ett möte med brittiska företrädare i förra veckan. Till skillnad från en engelsk frukost då, alltså.

Även om Brexit-processen fortsätter efter det brittiska utträdet den 31 januari är det nu dags för kommissionen att fokusera på sina egna målsättningar inför mandatperioden som precis inletts.

De "prioriteringar” som presenterats är i vanlig ordning så pass heltäckande att de kanske inte borde kallats just det, men några områden framstår ändå som centrala för både kommissionens och Europaparlamentets arbete de kommande åren.

Det första är klimatfrågan, som von der Leyen lyft upp högst upp på dagordningen för att få brett stöd för sin kommission i parlamentet. I den "gröna giv” som presenterades bara ett par veckor efter kommissionens tillträde föreslås bland annat en klimatlag som ska göra unionen klimatneutral till 2050 och en investeringsplan som ska hjälpa länder med sämre förutsättningar att ställa om.

Kommissionen vill också utöka handeln med utsläppsrätter till att gälla sjöfart och byggindustrin. Subventioner till fossila bränslen ska försvinna och mängden fria utsläppsrätter till flygsektorn ska minskas.

Den svåraste nöten att knäcka blir troligen frågan om klimattullar. Tanken är rimlig: vad hjälper det klimatet om EU-länderna ställer om sina samhällen, om produktionen och utsläppen bara flyttar vidare, och istället leder till att vi importerar koldioxidintensiva produkter? Att införa sådana “koldioxidjusterande” tullar är dock lättare sagt än gjort. Komplicerade handelsavtal behöver förhandlas om, och kostnaderna riskerar att bli höga.

Lika svårt blir det för von der Leyen och den svenska kommissionären Ylva Johansson – som ansvarar för "inrikes frågor” – att lösa medlemsländernas motsättningar i migrationsfrågan. Enligt kommissionens plan ska EU ingå en ny migrationspakt och Schengen-samarbetet ska återupprättas.

Men att nå en samsyn är minst sagt besvärligt när länder som Grekland och Italien kräver en tvingande modell för fördelning av asylsökande, samtidigt som exempelvis Ungern vägrar. I en intervju med Europaportalen (6/2) säger Johansson att hon är optimistisk, men att säga något annat vore kanske tjänstefel så här tidigt in i mandatperioden.

För svensk del gäller det annars att hålla ögonen på frågor som rör den sociala pelaren. von der Leyen har gett Luxemburgs kommissionär Nicolas Schmit i uppdrag att lägga fram ett lagförslag om minimilön på europeisk nivå – något som hotar den svenska lönemodellen. Schmit har försäkrat att en sådan lag aldrig ska trumfa kollektivavtal, men det är nog inte så betryggande för svensk del eftersom sex av tio svenska företag saknar avtal.

Det finns även andra farhågor kring kommissionens agenda. Hur har man tänkt gå vidare kring reglering av digitala tjänster? Gör ökad integration av bank- och finansstrukturerna verkligen systemen mer robusta?

När kommissionen ska puttas i rätt riktning måste Sverige för första gången göra det utan en engelsk frukost.