Skolan har ett viktigt uppdrag i att ge alla barn kunskaper så att de får möjlighet att förverkliga sina liv och uppfylla sina drömmar. För att nå det målet behöver skolan var likvärdig så att alla barn ges samma möjligheter till en bra skolgång.
Skolan har även ett annat viktigt uppdrag, att säkerställa samhällets framtida kompetensförsörjning. Detta kan bara åstadkommas genom att skolan håller en hög kvalitet.
Tyvärr ser verkligheten dyster i båda avseendena, likvärdigheten försämras och i internationella kunskapsmätningar ligger Sverige fortfarande efter andra jämförbara länder. Det är så här det ser ut.
Den senaste tiden har det varit en intensiv debatt om friskolekoncernernas rätt att ta ut vinst från sina offentligfinansierade verksamheter. Bakgrunden är det friskolesystem som vi har i Sverige och som funnits snart i 30 år där föräldrarnas val av skola som bestämmer var den så kallade skolpengen ska hamna.
En som verkligen vet hur det svenska skolsystemet mår och som har ett mycket brett perspektiv är OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher. Han kan med rätta också kallas för mannen bakom den internationella Pisa-undersökningen som mäter 15-åringarnas kunskaper i rad länder runt om i världen.
I en intervju med Dagens Nyheter kommenterar Schleicher skoldebatten i Sverige (dn.se 13/1). Han tar upp att friskolereformen som genomfördes i början av 1990-talet hade som mål att skapa en större mångfald av skolor. Men så har det inte blivit, enligt Schleicher, utan han menar att skolorna verkar på en marknad där en viktig drivkraft är att konkurrera om elever och föräldrar.
För att uttrycka det annorlunda behöver inte denna drivkraft varken leda till mångfald eller bättre skolkvalitet.
För att beskriva detta tar Andreas Schleicher upp sina egna erfarenheter från Sverige under 1990-talet. När han i början av nittiotalet var i Sverige var folk som han mötte inte oroliga över vilken skola deras barn gick i, utan den skola som låg närmast var bäst.
När han kom tillbaka senare under samma decennium upplevde han en tydlig skillnad mot tidigare, folk som han då träffade pratade mer om skolvalet och hur man skulle göra för att välja rätt skola.
”Om du frågar mig när Sverige förlorade sina höga skolresultat så skulle jag säga att det hör ihop med det här skiftet, att ni började anpassa utbildningssystemet för att det skulle passa konsumenter som ska ut och välja på en marknad”, säger Andreas Schleicher till DN.
Detta är en tydlig illustration över hur friskolereformen har skapat en marknadsskola där föräldrarna inte litar på skolsystemet och som inte heller leder till en skola med bättre resultat eller mångfald.
För att lyckas med framtidens skola behöver vi backa bandet 30 år och upphäva friskolereformens avarter med skolpeng och ett fritt skolval.
Dagens marknadiserade skola är varken bra för eleverna eller för samhället i stort. Det är inte så här framtidens skola ska se ut.
