Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Utsläppsproducent. Preemraff i Lysekil. Bild: Björn Larsson Rosvall/TT
Utsläppsproducent. Preemraff i Lysekil. Bild: Björn Larsson Rosvall/TT

Mattias Karlsson: Dagens klimatpolitik är uddlös när det verkligen gäller

Det är hög tid att på allvar skärpa den svenska klimatpolitiken så att den blir ett skarpt verktyg för att kunna nå de uppsatta klimatmålen.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Hur uppnår man ett mål om detta mål i sig inte beaktas vid beslut som har med det uppsatta målet att göra? Den något krångliga frågan är ytterst relevant efter Mark- och miljööverdomstolens besked att drivmedelsjätten Preem får klartecken att bygga ut sitt raffinaderi i Lysekil.

Nu är det regeringen som har det yttersta avgörandet. I klimatets och anständighetens namn borde svaret vara givet, säg nej till Preemraffs expansion.

Processen kring Preems utbyggnad av raffinaderiet i Brofjorden i Lysekils kommun har pågått en längre tid. Efter att mark- och miljö- domstolen i november 2018 gav tillstånd till expansionen överklagades det beslutet till Mark- och miljööverdomstolen, som för ett år sedan beviljade prövningstillstånd. I augusti förra året meddelade regeringen att man kommer att ta det avgörande beslutet om tillstånd ska ges eller inte.

Tidigare i år inledde Mark- och miljööverdomstolen sina förhandlingar av Preems ansökan, och på måndagen kom så avgörandet att man ger anser att verksamheten kan tillåtas.

Frågan i sig handlar om Preemraff ska få tillstånd att bygga ut sitt raffinaderi, vilket i sin tur leder till utökade koldioxidutsläpp på cirka en miljon ton om året.

Från den 1 januari 2018 gäller ett nytt klimatpolitiskt ramverk i Sverige som består av tre delar, en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Kortfattat säger klimatlagen att regeringens politik måste utgå från klimatmålen. Klimatmålen anger i sin tur att Sverige till år 2045 ska ha nettonollutsläpp av växthusgaser. Till sist ska det klimatpolitiska rådet utvärdera om regeringens förda politik ligger i linje med klimatmålen.

Med detta som bakgrund borde en verksamhet som ökar utsläppen med en miljon ton koldioxid om året inte tillåtas. Särskilt som utsläppen av växthusgaser i Sverige årligen måste minska med mellan 5 och 8 procent för att klara klimatmålen; 2019 minskade utsläppen med cirka 3 procent enligt preliminär statistik från Naturvårdsverket.

Överdomstolen tar upp tre viktiga skäl för sitt beslut. En verksamhet som ingår i EU:s utsläppshandelssystem kan inte stoppas med hänvisning till miljöbalken.

Den gällande klimatlagen har inte heller någon rättslig verkan när det gäller prövning av enskilda verksamheter. Och till sist så anser domstolen att de av riksdagens antagna klimatmålen inte påverkar en prövning av en verksamhet som ingår i handeln med utsläppsrätter.

För att uttrycka det annorlunda, dagens klimatpolitik är uddlös när det kommer till prövning av enskilda verksamheter som ingår i systemet med utsläppsrätter.

Ska Sverige kunna klara de högt ställda klimatmålen om att kraftigt får ner utsläppen av växthusgaser går det inte att samtidigt ge tillstånd till en verksamhet som ökar utsläppen av växthusgaser med en miljon ton. Den högra handen måste helt enkelt veta vad den vänstra handen gör.

Visserligen är det regeringen som har det yttersta avgörandet i sin hand om Preem ska ges tillstånd till sin expansion.

Men måndagens besked från mark- och miljööverdomstolen är en väckarklocka på att Sverige har en lång väg kvar till målet om en politik som verkligen gör skillnad för klimatet.