Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Det svenska försvaret kommer att få tillskott efter att hotbilden mot Sverige stärkts i och med kriget i Ukraina.  Bild: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT
Det svenska försvaret kommer att få tillskott efter att hotbilden mot Sverige stärkts i och med kriget i Ukraina. Bild: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT

Joakim Broman: Chans för regeringen att visa att den menar allvar

Kriget i Ukraina tvingar upp försvaret till toppen av dagordningen. Mer pengar behövs, men det betyder också att andra satsningar måste vänta.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Försvaret ska stärkas efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Men med hur mycket? Det är svårt att säga efter Försvarsberedningens möte på torsdagen (3/3). "Jag förhandlar inte i offentligheten”, sade försvarsminister Peter Hultqvist (S) efteråt.

Ett förhandlingsbud hade däremot kommit från tre av de borgerliga partierna. M, C och L hade tidigare under veckan meddelat vad de ville se för nivåer, och de var dessutom i stort sett redan överens. Moderaterna och Centerpartiet föreslog båda att försvarsbudgeten skulle utökas med ca 30 miljarder om året från 2025, till 120 miljarder istället för de planerade 90. Liberalerna hade fört fram samma nivå, men från 2024, och utöver 15 miljarder extra 2023. Sådana tillskott skulle göra den svenska försvarsbudgeten Nato-kompatibel, eftersom den då skulle utgöra två procent av BNP.

Man kan tänka sig att Hultqvist helt enkelt inte har tillåtelse från sitt finansdepartement att spendera sådana summor, ens i dessa tider. Det skulle i så fall ligga i linje med hur Socialdemokraterna agerat sedan de kom tillbaka till makten. 2018 gick partiet till val på att vara "det mest försvarsvänliga partiet”. Men det dröjde inte ens ett halvår innan Försvarsberedningen kollapsade 2019, efter att Peter Hultqvist försökt dra ner finansieringen, bara veckor innan beredningens slutrapport skulle läggas fram. När regeringen sedan gjorde upp med Centerpartiet och Liberalerna i frågan, försökte man smyga igenom att budgetförstärkningen inte skulle värdesäkras, utan skulle kunna urholkas av inflationen. Inför nya förhandlingar 2020, där C och L tog stöd av M och KD, skrev Hultqvist att det var coronakrisen som gjorde att inte satsningarna på försvaret kunde fullföljas.

Socialdemokraterna kommer säkerligen också att föreslå mer pengar, Hultqvist pratade i SvD (3/3) om "substantiella ekonomiska förstärkningar till Försvarsmakten”, men med tanke på mandatperiodens agerande är det svårt att se att de kommer att matcha de borgerliga partierna. Budgettillskotten kommer dessutom att äga rum under en period då Sverige enligt det finanspolitiska ramverket ska börja strama åt, och reformutrymmet krymper. 30 miljarder mer till försvaret varje år kommer oundvikligen att tvinga fram prioriteringar. Att satsa på det svenska försvaret är just nu viktigare än mycket annat. Det bör alla partier som ställer sig bakom anslagshöjningarna vara ärliga med.

Stora investeringar lär få skjutas på framtiden. Och rent valfläsk borde strykas direkt. S-reformer som familjeveckan och det godtyckliga garantitillägget – som mest trasslar till pensionssystemet och underminerar arbetslinjen – borde dras tillbaka. Kriget i Ukraina tvingar en ännu eftersatt försvarsbudget till toppen av dagordningen. Det kan vara en chans för regeringen att visa att de menar allvar i frågorna. Men bli inte förvånad om Peter Hultqvist, eller snarare hans överrock på finansdepartementet, inom några veckor hittat nya ursäkter att försöka spara en miljard eller två.