Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Det gör ont för Jimmie Åkesson när missnöjet brister. Bild: Janerik Henriksson/TT
Det gör ont för Jimmie Åkesson när missnöjet brister. Bild: Janerik Henriksson/TT

Richard Appelbom: Brister missnöjesbubblorna under coronakrisen?

Missnöjespartier tycks tappa stöd medan regeringsbärande partier stärks i coronakrisen.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

I flera länder har de största styrande partierna gynnats av coronakrisen. Det är långt ifrån bara de svenska Socialdemokraterna som har gått framåt. Effekten tycks dessutom gälla oavsett åtgärder, stänga ner som i flera länder eller ha mildare restriktioner som i Sverige.

Det är inte så märkligt, i kristider får de styrande fördel, åtminstone i början. Men även de svenska Moderaterna, det andra statsbärande partiet, har klarat sig hyggligt i opinionsmätningarna. Sämre har det däremot gått för Sverigedemokraterna.

Något liknande kan också ses i våra grannländer. De stora oppositionspartierna Arbeiderpartiet (socialdemokrater i Norge) respektive Venstre (högerliberaler i Danmark) har hållit ställningarna. Högerpopulisterna i Dansk folkeparti och Fremskrittspartiet har gått tillbaka. I Finland går Socialdemokraterna fram, populistiska Sannfinländarna tappar och oppositionspartiet Samlingspartiet (motsvarigheten till Moderaterna) håller ställningarna.

I Tyskland har Kristdemokraterna ökat kraftigt. Flera andra partier har minskat, men det största raset står de Gröna för. Partiet hade tidigare stöd på över 20 procent, men har nu fallit tillbaka till 14–18 procent.

I Nederländerna har högerliberala VVD, störst i regeringskoalitionen gått fram. Socialdemokraterna, som varit nere under 10 procents stöd, har också gått fram och konkurrerar om platsen som näst största parti. Högerpopulister har tydligt minskat, grön/vänster-partier något.

I Storbritannien har styrande Konservativa gått fram, största oppositionspartiet Labour har hållit ställningarna. Liberaldemokraterna och Brexitpartiet har gått tillbaka. Inte så konstigt för Libdem, de saknar partiledare och valanalysen beskrev just valrörelsen och valresultat som en ”bilkrasch i hög hastighet”.

I Kanada har de styrande Liberalerna gått fram, medan det största oppositionspartiet Konservativa, som håller på att välja ny partiledare, har backat.

Gröna kan däremot glädja sig åt Österrike. Där har båda partierna i koalitionen, Konservativa och Gröna, gått fram.

I Syd- och Östeuropa är opinionsförändringarna mindre. Det gäller Grekland och Portugal, som båda drabbats lindrigt av Corona, såväl som det hårt drabbade Spanien. I Italien, med många döda, har högerpopulistiska Lega Nord tappat stöd, men i stället har nationalistiska Fratelli d´Italia gått fram. Sammantaget har de två partierna stöd av drygt 40 procent.

Någon entydig trend finns inte, utöver att stora styrande partier för det mesta stärks. I länder med en politisk kultur och partiväsende som påminner om Sverige tappar dock missnöjespartier mark. När det kärvar tycks fler väljare föredra trygga och säkra kort.

Men hur blir det sedan? Regeringspartierna kan få bekymmer när krishanteringen ska utvärderas och den stora ekonomiska nedgången i spåren av coronarestriktionerna ska hanteras.

Richard Appelbom

liberal skribent och tidigare politisk redaktör på Vestmanlands Läns Tidning