Hedersbrottsplats. Den romska kvinnan dödades för att hon ville leva sitt eget liv.
Hedersbrottsplats. Den romska kvinnan dödades för att hon ville leva sitt eget liv. Bild: Adam Ihse/TT

Blunda inte för hedersförtryck hos romer

Det är inte bara kurder eller andra med rötter i Mellanöstern som drabbas av eller utövar hedersvåld. Även inom en av våra nationella minoriteter förekommer det att kvinnors sexualitet kopplas till familjens ära och rykte.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

I slutet av juli mördades en 38-årig kvinna av sina söner, 17 och 22 år gamla. De rammade medvetet henne och hennes pojkvän med en bil. Efter att de unga männen kört över sin mamma och mannen i ungefär samma ålder, lade de ut ett klipp på sociala medier där man hör dem adressera mammans pojkväns far:

”Så går det i vår familj när man är otrogen, vi lägger dig i graven. Vi visade vilka vi är. Vi körde över din son och vår mamma”, säger de.

Att kvinnan inlett en relation med en ny man hade enligt polisens källor skapat bråk och konflikter i den släkt hon tillhörde. Sönernas farföräldrar är även misstänkta för grovt skyddande av brottsling. Att mordet är en konsekvens av uppfattningen om heder och ära bland människor som lever i en patriarkalt präglad kultur, där kvinnors sexualitet är så väl en handelsvara som bärare av familjens och släktens rykte går inte att blunda för. Ändå har det just runt det här fallet uppstått en debatt runt frågan om det handlar om ett hedersbrott. För familjen är romer.

ANNONS

En av dem som uttryckt sig kritiskt är Gustav Demetri Friberg, ordförande för Zigenska kulturhistoriska föreningen i Stockholm, som i DN menar att hedersbrott inte förekommer bland romer. ”Hedersmord finns inte inom romsk kultur”, säger han (DN 23/8).

Andra har uttryckt oro för att romer i allmänhet smutskastas genom att mordet på Hisingen härleds till gärningsmännens etnicitet.

När hedersvåld och -förtryck diskuteras i vårt land, är det ofta med utgångspunkt i att det är något som förekommer bland människor med kurdiskt ursprung (som Pela Atroshi och Fadime Sahindahl) eller hos personer med rötter i andra grupper från Mellanöstern, Asien eller Nordafrika. Att hederskultur även återfinns hos en av våra nationella minoriteter är uppenbarligen både känsligare och svårare att acceptera. Samtidigt är det ett faktum och något vi måste våga tala klarspråk om.

Hedersförtryck handlar varken om religion eller etnicitet. Våld och förtryck kan dessutom utövas på många olika sätt, mord är bara ett, om än det värsta. Så snart enskilda individer tvingas inrätta sig i system för att upprätthålla gruppens eller familjens heder och anseende och den som väljer sin egen väg blir straffad eller utstött och andra kan återupprätta familjens heder genom att utöva våld mot vederbörande, är det otvivelaktigt en fråga om hedersvåld.

ANNONS

Att man inom den romska kulturen hittar alltifrån oskuldskrav till barn- och tvångsgifte och att flickor tas tidigt ur skolan för att deras omgivning känner ett behov av kontroll för att upprätthålla familjens status i kollektivet är välkänt. Organisationer som arbetar med utsatta kvinnor vittnar också om att de romska kvinnor de möter varit med om liknande saker som man hittar hos de grupper som vanligtvis förknippas med hedersproblematik.

En mamma är död för att hon själv ville bestämma över sitt liv. För henne är det för sent. Men inte för andra romska kvinnor som lever sina liv kringskurna av hedersnormer. Samhället får inte svika dem.

Det gör vi om vi sopar den hederskultur som finns inom den romska gruppen under mattan av rädsla för att stigmatisera eller kritisera en nationell minoritet.

ANNONS