Sök och du skall finna, heter det. Då måste man också veta vad man ska söka efter. Den som tittar närmare på den svenska 500-kronorssedeln med den kända operasångerskan Birgit Nilsson som motiv kan hitta en överraskning i en av hennes hårlockar. Där finns nämligen en rad med bokstäver som kan utläsas så här: Agathe, Aida, Amelia, Ariadne, Brünnhilde och så vidare.
I mikrotext på sedeln finns Birgit Nilssons alla kända operaroller inskrivna i hennes hår. Det är så klart en av flera säkerhetsdetaljer på den värdefulla sedeln för att säkerställa att den inte kan förfalskas så lätt.
För att kunna läsa La Nilssons roller behöver man också äga en 500-sedel. Men många som tittar i sin egen plånbok lär nog inte hitta en 500-lapp där. I takt med att elektroniska betalningsmedel blir allt vanligare minskar också användningen av kontanter i samhället.
Detta är en utveckling som tycks ha förstärkts under det gångna året på grund av coronapandemin. I och med att allt fler har börjat handla på nätet under pandemin har kontantanvändningen minskat.
Men trots att kontantanvändningen i samhället minskar sker det en utveckling åt andra hållet vad gäller just 500-sedeln. Sedan i mitten av 2017 har antalet sedlar av den valören gått i rakt motsatt riktning och blivit allt fler och ökat med nästan 40 procent på drygt tre år.
Det hör också till saken att 500-sedeln är den allra vanligaste valören sett till antalet sedlar. Den är till och med vanligare än 20-kronorssedeln. Vid det senaste årsskiftet fanns det i Sverige enligt Riksbanken cirka 89,5 miljoner 500-lappar medan motsvarande siffra för tjugolappen var 82,7 miljoner. Frågan är då, var finns alla dessa 500-sedlar och vem använder dem?
På en rak fråga till Riksbankens presstjänst om vem som använder 500-sedlarna får man ett rakt svar. Man vet hur många sedlar man lämnat ut men inte vem som har och använder dem.
Vänder man sig till polisens Nationellt mediecenter vill man inte heller där ge några uppgifter om polisens erfarenheter av hur sedeln används i samhället.
Liknande svar får man även från Kronofogden och Brottsförebyggande rådet. Det är ingen som kan svara på frågan om var alla 500-sedlar finns och hur de används.
Det hör till saken att kontanter är ett fysiskt betalningsmedel och när sedlar och mynt byter ägare följer också värdet på dem med.
En sådan transaktion är i grunden anonym. Det är med andra ord inte enkelt att veta hur sedlar och mynt används i samhället.
Ser man bakåt i historien kan man konstatera att kontanter är en fantastisk uppfinning och har tjänat mänskligheten väl genom århundraden. Men att något har varit bra betyder inte att det för alltid kommer att vara så.
Med tanke på att 500-kronorssedeln är den vanligaste valören och att antalet har ökat i stort sett konstant de senaste tre åren kan man starkt misstänka att de används inom den svarta sektorn och i kriminella kretsar.
Det är ett stabilt samhälle och en ansvarstagande riksbank som säkerställer en valutas värde. När kriminella kretsar använder sig av kontanter i sina olagliga verksamheter så utnyttjas precis detta, att pengarna har ett värde för att det finns institutioner som garanterar detta.
Detta är något som man alltid har fått acceptera för att fördelarna med kontanter är större än nackdelarna. Men det är dags att ompröva denna sanning. I takt med att den lagliga kontantanvändningen minskar och den olagliga hanteringen troligen ökar är det rätt tid för förändring.
Den som söker något på 500-sedeln kan få överraskande svar. På samma sätt borde de svenska myndigheterna titta närmare på användningen av 500-lappen i samhället.
Att sedeln är den allra vanligaste och dessutom ökar i antal samtidigt som hanteringen av kontanter minskar i samhället i stort borde vara en varningssignal om att något inte står rätt till.
Den övergripande trenden i Sverige är att kontantanvändningen minskar. Men fortfarande är de ett lagligt betalningsmedel. Man ska dessutom inte dra alla som använder 500-lappar över en kam. Ändå kan man inte komma ifrån det faktum att en avskaffad 500-sedel kan vara ett hårt slag mot brottslingar att göra upp sina affärer.
Att det inte finns en bättre koll på hur sedlarna används visar att det behövs mer kunskap inom området, kunskap som kan ligga till grund för effektiva åtgärder för att försvåra för kriminella att utföra sina illegala verksamheter.
Ett enkelt och rakt förslag kan vara att helt avskaffa 500-sedeln och förpassa den till ett mynt- museum.
