Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Annie Lööf – friskoleföretagens bästa vän? Bild: Henrik Montgomery/TT

Mattias Karlsson: Annie Lööf väljer företagens framtid framför elevernas

Sverige står inför ett viktigt vägval när det gäller skolans framtid. Antingen ställer man sig på skolföretagens sida eller på elevernas sida. Annie Lööf och Centerpartiet har genom sitt motstånd till att offentlighetsprincipen även ska gälla friskolor tydligt visat vilken väg de väljer.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Vi vill ha öppenhet. Vi vill ha transparens. Vi tycker att det är viktigt att vi har en öppen statistik som man kan jämföra mellan skolor.”

Så svarar Centerpartiets ledare Annie Lööf på frågan om varför partiet inte vill att offentlighetsprincipen ska gälla för friskolor, i Ekots lördagsintervju (3/10). Hon säger senare att hon inte vill ”slå undan benen för små, kooperativa byskolor eller förskolor som finns runt om i vårt land för att vi inför ett juridiskt trubbigt verktyg som offentlighetsprincipen ändå är.”

Det hela kan låta bra, men det är något som inte stämmer med Annie Lööfs resonemang. Det är inte så att merparten av friskoleeleverna går på små, kooperativa friskolor. Tvärtom domineras friskolesektorn av stora vinstdrivande skolkoncerner. Att få en insyn i hur dessa koncerner använder våra gemensamma skattemedel borde vara en självklarhet. Men det tycker alltså inte Annie Lööf.

Frågan om att offentlighetsprincipen ska gälla för alla skolor i Sverige har ställts på sin spets eftersom all skolstatistik sedan den 1 september är hemlig. Detta beror på en tolkning som SCB gjorde för ett år sedan att uppgifter om friskolor är att betrakta som affärshemligheter och därmed ska omfattas av sekretess. Skolverket beslutade sedan, enligt likabehandlingsprincipen, att även statistik om kommunala skolor ska hemligstämplas.

Men mörkläggningen av Skolsverige hade inte behövt bli verklighet om offentlighetsprincipen gällt även för friskolor. Det har tidigare funnits en bred politisk enighet om att friskolornas verksamheter ska bli offentlig men på vägen till ett sådant beslut har bland annat Centerpartiet svängt.

När Centerledaren hävdar att hon är för öppenhet och transparens vill hon tillbaka till det som gällde tidigare då skolstatistiken var offentlig, som till exempel skolornas lärartäthet och elevernas betyg. Men Lööf vill alltså inte att offentlighetsprincipen ska gälla för friskoleföretagen. Bland annat hänvisar hon till att det skulle blir en ”enorm administrativ börda” för små kooperativa friskolor.

Sanningen är att merparten av dagens friskolor ingår i stora friskolekoncerner som har alla möjligheter att leverera den information som ingår i offentlighetsprincipen. Att företrädare för dessa koncerner inte vill det är förståeligt utifrån deras perspektiv. Men att Annie Lööf nu går i friskoleföretagens ledband visar tydligt vilken väg hon och hennes parti har valt.

Räcker det då inte med att införa nya regler så att stora delar av skolstatistiken återigen blir offentlig? Tyvärr inte. Varken nu eller tidigare har friskoleföretagen behövt redovisa hur man använder pengarna i sina verksamheter. Skulle en kommun välja att göra en lönesatsning för sina lärare måste även friskolorna i samma kommun få del av denna satsning, men utan att överhuvudtaget behöva redovisa hur pengarna används. En kommuns lönesatsning kan alltså hamna i friskoleägarnas fickor, men utan medborgarna någonsin får veta det.

Det är en direkt konsekvens av att friskolornas verksamhet inte är offentlig.

Den svenska skolan blir allt mer segregerad, det vill säga skillnaderna elever och skolor ökar. Det finns flera orsaker till det, bland annat slår en ökad boendesegregation igenom på skolnivå. Men ser man på de senaste decenniernas utveckling finns det nya faktorer som påverkar den svenska skolan, det är det fria skolvalet och den så kallade skolpengen. I och med att eleverna och pengarna som följer med dem är rörliga har det skapats en skolmarknad, den skola som en elev väljer får också den skolpeng som följer med.

Men det är inte bara elevernas skolval som leder till ökad skolsegregation utan även skolornas förmåga att bli valda. Detta gäller framför allt för friskolor. Det kan handla om en friskolas profil eller att medvetet rikta in sin marknadsföring till en viss grupp elever.

Ett exempel på detta finns från Göteborg där friskolan Jensen nyligen meddelade föräldrar till skolans elever vilken klädkod som gäller. Underförstått är elever med en viss sorts klädstil inte välkomna och därmed har Jensen gjort en utsortering av vissa elever. Detta är bara ett exempel på hur friskolor systematiskt arbetar med att locka till sig mer studiemedvetna elever och för att därmed skapa bättre lönsamhet för sina företag.

Det är mot denna bakgrund som det är viktigt att kunna följa hur de gemensamma skattemedlen används av friskolorna. För alla elevers skull borde det vara självklart att det finns en insyn i den skattefinansierade verksamhet som skolan faktiskt är.

Skolan i Sverige går i dag mot en allt större uppdelning mellan bra och dåliga skolor. En viktig orsak till den utvecklingen finns i att förutsättningarna mellan kommunala och fristående skolor inte är lika.

För att skapa en mer likvärdig skola där alla elever ges lika förutsättningar att klara skolgången behövs det förändringar. Ett första steg, och ett helt nödvändigt sådant, är att låta offentlighetsprincipen gälla för alla skolor i Sverige. Först då kan den så viktiga granskningen av skolorna ta sin början.

Här ställs vi alltså inför ett avgörande vägval för den svenska skolan. Den som är emot att offentlighetsprincipen även ska gälla för friskolor väljer företagens framtid framför elevernas. Så som Annie Lööf och hennes centerparti gör.

LÄS MER: Dagens marknadsstyrda skola är inte likvärdig

LÄS MER: Så kan mörkret fördrivas från den svenska skolan

LÄS MER: Snart mörkläggs hela Skolsverige – helt enligt lagen

LÄS MER: Ur led är den svenska marknadsstyrda skolan