Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Budgetunderlag. Överbefälhavare Micael Bydén (bilden) behöver mer resurser till försvaret och ska tillsammans med rikspolischef Dan Eliasson svara för medborgarnas säkerhet.

Allvarliga slukhål finns i statens kärna

Budget. Det är dags att skilja på medborgerliga och mänskliga rättigheter. Statens primära uppgift är att garantera skattebetalarna deras säkerhet.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Ledare HP 6/3. Överbefälhavaren Micael Bydén är bekymrad. Han oroas över försvarsmaktens obefintliga marginaler. Han oroas över att uppväxlingen av förbanden kostar mer än vad politikerna räknat med. Och han oroas över att försvarets ekonomi urholkas med ytterligare 6,5 miljarder kronor mellan 2018 och 2020 (DN 1/3).

Rikspolischef Dan Eliasson är också bekymrad. Han oroas över polisens bristande resurser. Han oroas över att utredningssituationen riskerar att försämras ytterligare. Och han oroas över att Polisen kan behöva göra sig av med 1 000 tjänster om regeringen inte öppnar plånboken (Expressen 28/2).

En överbefälhavare. En rikspolischef. Samma oro i budgetunderlagen.

Varken försvarets eller polisens högsta befäl anser sig kunna utföra sitt uppdrag fullt ut. Överbefälhavare Bydén menar att viktiga materielsystem riskerar att skjutas på framtiden. Detta under det värsta säkerhetsläget i Europa sedan kalla kriget. Rikspolischef Eliasson varnar för att ambitionshöjningarna gällande terror- och gängbrott riskerar att utebli. Detta i en tid när antalet återvändande IS-sympatisörer ökar och tonåriga gängmedlemmar bär automatvapen.

Försvarsuppgörelsens anslagshöjning på 10,2 miljarder kronor fram till 2020 är inget svar på försvarskrisen. Det långsiktiga målet att två procent av BNP ska läggas på försvaret kräver nästan en dubblering av anslagen – från årets 45 miljarder till en bit över 80. Polisen begär i sin tur 3,6 miljarder kronor extra fram till 2020. Om synligheten och brottsuppklarningsprocenten ska förbättras krävs ytterligare 300 civilanställda och 1 500 poliser. Därtill måste lönerna höjas för att fylla platserna på Polishögskolan och stoppa avhoppen.

De allvarliga slukhålen i statens kärna ligger på miljardbelopp. Och krisläget beror inte på något annat än tidigare politiska prioriteringar. Sverige är det nordiska land som i förhållande till BNP satsar minst på försvaret. Det var 20 år sedan vi uppfyllde tvåprocentsmålet. Sverige tillhör också de europeiska länder med minst antal poliser sett till befolkningen. Hade vi följt EU-snittet skulle vi haft 30 000.

Merparten av statsbudgeten går till välfärden. Men statens primära uppgift är att garantera medborgarna säkerhet. Därefter kommer social grundtrygghet. Utgifterna för långtidsarbetslöshet och sjukskrivningar måste ner. Välfärdsstaten behöver krympas.

Och givet säkerhetsläge och generell samhällsutveckling är det orimligt att Migrationsverket har en större årlig budget än försvaret och polisen.

Både överbefälhavaren och rikspolischefen ifrågasätter om deras myndigheter kan fullfölja sitt uppdrag. Tyvärr är oron befogad och smittar av sig på väljarna.