En del av skolgården som ska rymma närmare 500 elever till hösten.
En del av skolgården som ska rymma närmare 500 elever till hösten. Bild: Jari Välitalo

Alla barn har inte lika möjligheter i Halmstad

När det verkligen gäller har Halmstad svårt att leva upp till målet om en inkluderande kommun. Alla barn ges inte lika möjligheter till en bra skolgång. Här måste politiken visa var skolan ska stå – och göra det med besked.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

I tre år har eleverna på Linehedsskolan väntat på om- och tillbyggnaden av deras skola. När den så är klar till hösten blir det ändå inte sig likt. Då kommer eleverna på Nyhemsskolan att flytta in de tomma skolbarackerna på Linehedsskolan. På ett sätt är allt väl så långt – inomhus.

Men utemiljön för de närmare 500 eleverna kommer att vara helt bedrövlig. Skolgården är nämligen bara anpassad för 125 barn, och detta för elever i de lägre årskurserna. Som om detta inte är nog är de befintliga lekredskapen slitna och det finns ett råttsamhälle under en container på skol- området.

ANNONS

Detta händer alltså år 2020 i Halmstad, i en kommun där politikerna nyligen antagit en plan för den inkluderande kommunen där en ambition är att ge barnen en bra start i livet.

Men sanningen är alltså att alla barn i kommun- en inte ges lika möjligheter till en bra skolgång. Att alla skolelever i de lägre åldrarna ska kunna röra sig på rasterna borde vara en självklarhet.

Som Hallandsposten rapporterat har föräldrar från de båda skolorna riktat hård kritik mot kommunens agerande och rektorerna har frånsagt sig arbetsmiljöansvaret.

”Skolgården är alldeles för liten och dessutom undermålig. Lekredskapen är för få, gamla och vissa är trasiga”, säger Miriam Stolper Hullegård, representant för Forum för samråd Nyhemsskolan, till Hallandsposten.

Hon får medhåll av de tre rektorerna på de båda skolorna, Marie Liljenberg på Linehedsskolan, och Lars Ahl och Anette Nyd Lind på Nyhemsskolan.

”Det blir för många elever på för liten yta, och den är heller inte anpassad för den pedagogiska miljön som behövs för elever i årskurs F-3”, säger Marie Liljenberg till HP.

Sammantaget menar Anette Nyd Lind att skolgården är ”helt katastrofal”.

Den finns en lösning, menar rektorerna, och det är att hägna in en del av den intillgigande Linehedsparken. Och nu har ansvariga chefer och politiker på kommunen vaknat.

ANNONS

På torsdagen är det kallat till ett möte inom kommunen för att komma fram till en lösning. Men det brådskar i allra högsta grad. Höstterminen är trots allt inte långt bort.

Miriam Stolper Hullegård från föräldraföreningen menar att kommunen inte lever upp sina fina ord om att skolan ska vara likvärdig och inkluderande. Hon säger också att en liknande situation inte hade skett om skolorna hade varit på andra sidan Nissan.

Men detta påstående tillbakavisas helt av Lovisa Aldrin (L), ordförande för barn- och ungdomsnämnden, och som varit delaktig i beslutet att flytta barnen från Nyhemsskolan till Linehedsskolan.

”Det handlar bara om att det hela har gått väldigt, väldigt snabbt och då är det inte konstigt att planeringen har halkat efter”, säger Lovisa Aldrin till Hallandsposten.

Ord står mot ord – med andra ord.

Det är ingen tvekan om att det finns stora skillnader inom Halmstads kommun. I planen för den inkluderande kommunen talas det om att Halmstad är en av Sveriges mest segregerade kommuner.

Historiskt har man också uppfattat Nissan som en social vattendelare med de mer välbärgade områdena på den västra sidan och de mer socialt utsatta områdena på öster.

Både Linehedsskolan och Nyhemsskolan ligger i bostadsområden med där den sociala problematiken är större än i andra områden i kommunen.

ANNONS

Den faktiska verkligheten, det samhälle som vi lever i, är fullt av olikheter. Det finns heller inget värde av att utjämna alla skillnader.

Men när det kommer till barns uppväxtvillkor gäller det att vara på sin vakt. För dessa, framtidens medborgare, är det viktigt att samhället kan ge alla lika möjligheter att förverkliga sina liv och uppfylla sina drömmar. Här har skolan en helt central roll. Det är i skolan som barn från skilda miljöer ska ges lika livschanser.

För att det ska vara möjligt måste skolan så långt det är möjligt vara likvärdig. Det är en fin målsättning, men svår att genomföra i praktiken.

Ytterst är det politiken som bär ansvaret för misslyckandet på Linehedsskolan, och ett tungt ansvar vilar på Lovisa Aldrin för att närmare 500 elever ska trängas på en liten skolgård.

Men det är mer komplext än så. Det är flera olika förvaltningar som är ansvariga för renoveringarna av de två skolorna, så det går inte att peka ut en enskild politiker för den katastrofala planeringen.

Ändå finns här en tydlig uppmaning. Tillbaka till skolbänken politiker, och se till att Lineheds och Nyhems elever får en bra utemiljö till hösten.

Det är dags att agera nu. Till hösten är det försent.

ANNONS

LÄS MER:Stor oro när 500 barn trängs in på Linehedsskolan

LÄS MER:Kommunen jobbar på att få till en lösning för skolgården

ANNONS