”Ålder är en sekundär fråga”. Så står det kort och gott i den överklagan som Hylte kommun har skickat in till kammarrätten om att få ett beslut om en 98-årings rätt till en plats på ett äldreboende hävt.
För att gälla en 98-årings behov av äldreomsorg är det en hård slutsats att åldern inte är spelar någon större roll. Varför skriver kommunen egentligen så? Det kan man verkligen undra.
Fallet handlar alltså om en 98-årig man som först nekats en plats på ett av Hylte kommuns tre äldreboenden, vilket HP rapporterat om. Kommunens beslut överklagades sedan av den äldre mannen till förvaltningsrätten – som gav honom rätt till en plats. Där tycker vän av humanism att den här historien skulle ta slut. Men nej. Hylte kommun väljer då att överklaga förvaltningsrättens beslut, allt i syfte att 98-åringen minsann inte ska få plats på ett särskilt boende.
I sitt överklagande till kammarrätten anser omsorgsnämnden i Hylte att förvaltningsrätten tittat mer på mannens ålder än det behov av hjälp och stöd som han har.
”Detta anser omsorgsnämnden vara felaktigt då den demografiska utvecklingen visar på en ökad ålder där fler och fler äldre är piggare längre upp i åldern än tidigare”, står det i kommunens överklagande.
Den äldre mannen bor i dag i egen bostad i Hylte kommun. Enligt vad han själv uppger har hans omsorgsbehov ökat de senaste åren och han kan inte gå utan rollator. Han har ramlat flera gånger under våren, vilket gör att han är rädd för att ramla på natten. Dessutom är han socialt isolerad.
Det är utifrån den här livssituationen som 98-åringen vill ha en plats på ett särskilt boende. Men kommunen är alltså av annan uppfattning, framför allt för att man anser att han ”inte har det omvårdnadsbehov som anses ge rätt till ett särskilt boende”, som man skriver i överklagandet.
En gång är ingen gång, och en kommun kan givetvis fatta fel beslut. Men att Hylte kommun väljer att gå vidare med en överklagan efter att den 98-årige mannen har fått rätt av förvaltningsrätten tycks visa på en brist på empati. Givetvis är en kommuns resurser begränsade, inte minst i dessa tuffa ekonomiska tider. Men det måste ändå finnas en gräns för vad en person som närmar sig hundra år ska utsättas för.
Kort och gott bör Hylte kommun tänka om och dra tillbaka sin överklagan – och med ålderns rätt ge 98-åringen en plats på ett äldreboende så som han önskar så att han kan uppnå skälig levnadsnivå. Det är att visa medmänsklighet.
