”Mer sannolika att förstöra dem än att skapa nya.” Detlev Rohwedder skulle fylla i meningen ”De som vill rädda jobb till varje pris är …” i ett tyskt intervjuprogram. Han ansvarade för Treuhand, det holdingbolag som skulle privatisera eller avveckla Östtysklands cirka 15 000 bolag stora företagsportfölj inför den ekonomiska återföreningen med Västtyskland.
De flesta bolag var dödsdömda. Produktiviteten och lönerna låg för långt efter den öppna västtyska ekonomins. Rohwedders stålbad genererade stora protester och hot mot honom. Trots att han klassats för landets högsta säkerhetsskydd mördades han 1 april 1991.
Nu är Sverige inget Östtyskland. Men Rohwedders insikt gäller även för vår ekonomi, som är beroende av öppenhet, flexibilitet och innovation för att utvecklas. Det tycker dock inte alla.
Sedan ett drygt år förhandlar matleverantören Foodora med Transportarbetareförbundet om löner, arbetsvillkor och schemaläggning för de cykel- och mopedbud som levererar mat i allt fler svenska städer.
Men det ser ut att gå i stå. Enligt Sydsvenskan (3/2) vägrar Transport att skriva under. Man vill att avtalet ska inkludera bud som använder bil samt Foodoras lageranställda.
Det är förståeligt att Transport värnar om sina medlemmar. Men är de intresserade av det större perspektivet, exempelvis hur arbetsmarknaden ska utvecklas i en alltmer digitaliserad ekonomi, kan inte samma lösningar återanvändas.
Bolag som Foodora, Uber Eats och Wolt är inte bara länken mellan restauranger och hungriga. De är en plattform för e-handel, en tjänst för marknadsföring och en budfirma – samtidigt.
Varför ska sådana mångfasetterade bolag lyda just transportbranschens villkor? Varför inte pröva och se hur ett smalare avtal påverkar cykel- och mopedleveranserna i städerna, och hur bolagens ekonomi ser ut efter ett år med avtal?
Om Transport ville uppmuntra jobbskapande företag och verka för vettiga anställningar för grupper som annars står långt ifrån arbetsmarknaden vore det en mer försonlig väg. Nu tjurar man och nöjer sig inte förrän alla tänkbara alternativ reglerats. Att Foodora funnits i Sverige sedan 2015 gör inte fackets vägran rimligare.
Dessutom missar ett sådant snävt fokus hela bilden av restaurangbranschen. Är de ens intresserade av hur villkoren för små familjeägda restauranger ser ut?
Må vara att plattformarna inte stoppar fysiska kunder i lokalerna. Men de ger i utbyte en större marknad än vad traditionella restauranger nådde. Det kan skapa nya jobb, om än inte i transportbranschen.
Flera nya restaurangkoncept är skräddarsydda för plattformarna. Andra har bytt en fysisk restaurang mot så kallade “mörka kök” som syftar till att tillverka mat snabbt i en lokal nära områden där många beställer hämtmat. Ungefär som industribagerier och cateringfirmor.
Givetvis ska företagens villkor och påverkan på andra branscher diskuteras. Men även facken bör spela en konstruktiv roll. Nya yrken och branscher växer fram. Alla jobb kan inte räddas till vilket pris som helst.
