Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Skulle Sveriges riksdag kanske klara sig med ett färre antal ledamöter? Bild: Lars Hedberg/TT

Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Är 349 för många i Riksdagen?

Förutom partiledarna och enstaka profiler från varje parti, är det många i riksdagen som är förhållandevis anonyma.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Efter en folkomröstning i Italien är det klart att antalet parlamentsledamöter ska minskas, i landets båda kammare. I Sverige har corona fått riksdagen att behöva lägga om arbetet, vid omröstningar deltar endast 55 ledamöter för att minska risken för smitta.

Hur många ledamöter behövs egentligen i Sveriges riksdag? När riksdagens två kammare slogs ihop till en år 1971, passade man också på att minska antalet ledamöter något. Vid sammanslagningen hade första och andra kammaren tillsammans 380 ledamöter, något fler än dagens 349.

Antalet riksdagsledamöter kan få konsekvenser för väljarnas ansvarsutkrävande, och det stora antalet ledamöter i riksdagen riskerar att försvåra det ansvarsutkrävandet då politikerna blir okända för väljarna.

Förutom partiledarna och enstaka profiler från varje parti, är det många i riksdagen som är förhållandevis anonyma. De granskas inte lika hårt. Hoppet från riksdagsledamot till partiledare är stort idag, främst när det kommer till hur granskad dina förehavanden blir.

Avslöjanden om riksdagsledamöter som skriver sig hos sina föräldrar för att få ut ersättning, eller kvittoredovisat så att skattebetalarna fått stå för familjens semesterboende eller privata taxiresor, pekar på att flera riksdagsledamöter inte känt sig satta under lupp. Troligen hade de inte gjort det om de trott att de skulle bli upptäckta – men de kände sig trygga med att de är en av 349 och att just deras kvitton inte kommer granskas närmare.

Framför allt måste man ställa frågan vilket värde det stora antalet ledamöter skapar för demokratin. Att alla delar av landet har representanter i riksdagen är viktigt, men när man ser till jämförbara länder har många betydligt mindre parlament. Representationen står nog inte och faller med att antalet måste vara just 349. Våra närmaste grannländer i Norge, Finland och Danmark har alla betydligt mindre parlament, med mellan 169 till 200 ledamöter.

En minskning av antalet ledamöter skulle sätta större fokus på de som är kvar, på gott och ont. I ett system med, säg, 150 riksdagsledamöter skulle konkurrensen vara hårdare. De skulle bli viktigare makthavare men också lättare att utkräva ansvar av. Personvalssystemet, som i grunden är vettigt men har för höga spärrar, skulle troligen spela en större roll.

Fler svenskar skulle nog veta vem som var "deras" riksdagsledamot – en bra sak. Mer demokrati är inte lika med fler politiker. Sverige borde överväga att följa det italienska exemplet.