Mattias Karlsson: Moralen ett vapen mot kriminalitet

Gängkriminaliteten skördar fler liv än någonsin och under förra året sköts 42 personer ihjäl. Den problematiken togs upp i tisdagens ”Veckans brott”.

ANNONS
|

Programmet gästades av statsminister Stefan Löfven (S) och han fick frågan hur det kunnat gå så här långt med gängkriminaliteten.

”Under en lång tid har vi haft flera olika utvecklingar. Det ena är att vi har allt större sociala klyftor i vårt land. Det är naturligtvis inte bra. Sen har det också underinvesterats i polisen och brottsbekämpning”, svarade Stefan Löfven.

I programmet kommenterade Leif GW Persson statsministern och han konstaterade kort och gott:

”De här personerna det handlar om är inte ens en promilleandel av befolkningen. Och de som drabbas värst är personer som också är i en utsatt situation och som bor i deras närhet”, sa han.

ANNONS

Att polisen under lång tid har fått för lite resurser är de flesta rörande överens om. Men när Löfven kopplar ihop ökade klyftor med gängkriminalitet trampar han snett. Det är som Leif GW Persson säger en mycket liten andel av befolkningen som ligger bakom den kraftiga ökningen av det dödliga våldet.

För att kunna komma till rätta med detta våld måste man söka dess orsaker. De finns framför allt i en ökande segregation i samhället, vilket i förlängningen drabbar människor som hamnat i utanförskap. Den stora merparten av medborgare är laglydiga och ägnar sig inte åt kriminell verksamhet.

”Läget är jävligt allvarligt.”

Det säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, i en artikel i det senaste numret av ”Forskning och framsteg” (2/2018). I artikeln intervjuas en rad forskare om den grova kriminaliteten i Sverige, och att en person som Sarnecki, som annars inte är alarmistisk, uttrycker sig så här visar hur bekymmersamt läget är.

Längre fram i artikeln intervjuas en annan professor i kriminologi, Per-Olof Wikström, som menar att de flesta som växer upp i socialt utsatta områden inte blir brottslingar.

”Socioekonomiska faktorer är inte så viktiga som många tror”, säger han.

I stället pekar han på andra orsaker som är viktigare, som till exempel vilket moraliskt sammanhang man växer upp i. De som begår brott uppfattar själva att det är acceptabelt, menar Wikström.

ANNONS

Att växa upp i en dysfunktionell familj och gå på en dysfunktionell skola innebär en mycket större risk för att hamna i kriminalitet än att bo i ett socialt utsatt område, visar Per-Olof Wikströms forskning. Detta är en tydlig vägledning till vad politikerna bör satsa på.

En bättre skola och en snabbare integration av invandrare. Där finns det långsiktiga receptet för att bekämpa den grova kriminaliteten.

Sedan är det helt självklart att polisen måste ha kraftigt ökade resurser för att akut ta sig an dagens problem. Samhällets reaktion mot det dödliga våldet måste vara klart och tydligt. Det är inte okej, för att prata Löfvenska.

ANNONS