Miljöpartiet har blivit dubbelt så ”hemskt” jämfört med för fyra år sedan. Det framgår av en undersökning som Sifo gör återkommande där man ställer frågan hur man värderar ett parti på en skala som går från ”perfekt” till ”hemskt”. I den senaste undersökningen som presenterades på fredagen anger 49 procent av väljarna att Miljöpartiet är hemskt, vilket ska jämföras med 24 procent för fyra år sedan (SvD 25/5).
Men det riksdagsparti som fortfarande leder i ”hemsk”-ligan är Sverigedemokraterna, och där kan man verkligen talar om att ett parti som fått rätt benämning. Det svenska språket rymmer nämligen på många sanningar. Det gäller inte minst ordet ”hemsk” och dess historia.
Ordet har sitt ursprung i ”hem” och beskrev förr i tiden en person som inte lämnade sitt barndomshem och sin uppväxtort, och därmed blev hämmad i utvecklingen. Därefter övergick ordet ”hemsk” till att betyda dum eller tok. Hemsk i betydelsen ruskig och skräckinjagande är av nyare datum.
Mycket av Sverigedemokraternas politik går ut att på inte ta intryck av världen utanför Sverige och det pekar på att partiet är hemskt i dess ursprungliga betydelse. Att kritisera invandringen och inte minst misstänkliggöra invandrarna är partiets livsnerv.
Men SD är tyvärr inte ensamma om att lyfta fram invandringen till Sverige som ett prob-lem. Veckans stora politiska nyhet har varit det fortsatta fallet för Socialdemokraterna i opinionen. Många av S-väljarna har valt att lämna partiet till förmån för SD.
Skulle de senaste opinionsmätningarna ha rätt kommer tre partier, S, M och SD, att få mellan 25 och 20 procent, och därmed skulle ett helt nytt politiskt landskap skapas efter valet. Det är också dessa tre partier som varit tydligast i sin skärpning av migrationspolitiken, vilket visar vilken sprängkraft frågan fortfarande har i svensk politik. Det är egentligen inte konstigt.
Flyktingkrisen som både Sverige och Europa upplevde 2015 har skakat om rejält, och fortsätter att göra det. För svenskt vidkommande ersattes den öppna famnen med en kraftig omsvängning av migrationspolitiken, med syfte att göra Sverige mindre attraktivt hos dem som flyr.
Det är uppenbart att många väljare belönar de partier som har gått i den riktningen. Det är verkligen att beklaga.
När omvärlden nu knackar på dörren till hemmet kanske ordet ”hemsk” får en ny, inte lika hemsk betydelse. När världen finns precis utanför hemmet får man nya intryck, och blir inte lika inskränkt. I alla fall har man den möjligheten.
Utmaningen finns i att vissa, trots förändringar i omvärlden, håller fast vid sin tidigare världsbild. Man anpassar sig till det yttre och polerar sin fasad, men behåller ändå sin misstro till det främmande. Denna konserverande, reaktionära inställning för inget gott med sig. Vi måste alla anpassa oss när verkligheten förändras.
Det är vid detta vägskäl som Sverige – och stora delar av Europa – befinner sig efter flyktingkrisen 2015. Det borde därför vara alla partiers skyldighet att ge svar på hur de vill att framtiden ska se ut. Än så länge är det få, om ens något parti, som har en konstruktiv lösning på det.
