På vilken grund startas nya friskolor? Den frågan har inget entydigt svar, men många drivs av en genuin vilja att utveckla undervisningen eller så är den lokala glesbygdsskolan hotad och man får en andra chans att driva den vidare. Andra skolentreprenörer vill starta en friskola med en speciell pedagogisk inriktning eller på konfessionell grund. Att det finns ekonomiska skäl att starta en friskola kan inte heller uteslutas.
Oavsett anledning så måste en friskola följa skollagen och läroplanerna. Hur är det då med en friskolas relation till samhället, eller kanske ännu viktigare, vilken relation till samhället får friskoleeleverna?
I veckan gick Socialdemokraterna ut med ett vallöfte om att partiet vill förbjuda de religiösa friskolorna för att de ökar segregationen i Sverige. Med tanke på att dessa friskolor endast omfattar cirka 1 procent av alla skolor borde de inte utgöra något större problem för segregationen.
Ändå är beskedet välkommet då det sätter fingret på ett problem med dagens skola, skillnaderna mellan skolor och mellan elever ökar. Den svenska skolan håller på att glida isär.
Det finns ingen enskild förklaring till varför det har blivit så här, men en viktig orsak är friskolereformen som genomfördes 1992. Den innebar att fristående skolor skulle kunna få en skolpeng för varje elev, finansierad med offentliga medel. Därefter har antalet friskolor ökat kraftigt och i dag finns det runt 1 250 fristående skolor i Sverige.
I Långaryd i Hylte kommun finns sedan 2007 den fristående Laboraskolan som i dag har ett 70-tal elever från årskurs tre upp till gymnasiet. Skolan har nära kopplingar till den religiösa rörelsen Plymouthbröderna, men skolan är ingen religiös friskola. Skolan flyger med andra ord under den konfessionella radarn och skulle inte omfattas av Socialdemokraternas förbud.
Under årens lopp har Laboraskolan varit hårt kritiserad och Skolinspektionen har haft återkommande tillsyn på skolan. Framför allt har kritiken handlat om att man inte arbetat med att motverka traditionella könsroller och att eleverna inte fått träning i kritiskt tänkande. I november 2017 blev skolan helt prickfri.
Jag kan inte uttala mig om Laboraskolan är en bra skola för eleverna. Däremot finns det mycket som pekar på att skolan inte är bra för samhällsutvecklingen då den snarare ökar än minskar segregationen.
Detsamma kan sägas om Vänskapsskolan som planeras att öppna i Oskarström. Den skolan har nära kopplingar till Vetenskapsskolan i Göteborg som har kritiseras för religiösa inslag i undervisningen och för att ha anknytning till islamism.
Den mångfald som friskolereformen sade sig uppnå har på många platser gått för långt. Ett problem finns i att Skolinspektionen som sköter tillsynen har ett omfattande uppdrag med tanke på att det finns runt 7 000 skolor i Sverige.
Den svenska skolan har under lång tid haft fallande skolresultat. Som väl är tycks den trenden ha vänt uppåt igen och eleverna presterar bättre. Däremot ökar segregationen och familjebakgrunden har fått en ökad betydelse för elevernas resultat. När den svenska skolan glider isär måste det till en motkraft.
Nu är inte skolan betjänt av fler uppdrag men en sak borde i alla fall betonas mer, och det är att alla elever har en relation till samhället. Det gäller inte minst för de friskolor som har sin grund i att särskilja elever från samhället.
