Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

KALMAR 20181002 Färgglada kläder i en klädaffär Foto: Suvad Mrkonjic / TT / kod 11408 Bild: SUVAD MRKONJIC/TT

Vi måste dra ner på klädshoppandet!

Både miljön, klimatet och jordens kommande generationer tackar dig om du drar ner på din textilkonsumtion.

Det här är en insändare. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i insändaren. Här kan du läsa fler insändare.

Det är inte så ofta man ser en tv-reporter bli tydligt skakad av vad han eller hon rapporterar om. Men så var det i det programmet ”Modeindustrins smutsiga baksida” som sändes i SVT för en tid sedan (och som finns på SVTPlay).

Reportern Stacey Dooley var synbart förskräckt när hon stod på den ökenmark som en gång var Aralsjöns botten, men där fisken i vattnet nu ersatts av kameler på sanden. Skälet är att bomullsindustrin i regionen gjort slut på vattnet från Aralsjöns tillflöden. Bomull är extremt vattenkrävande: det behövs 10 000 liter vatten för att tillverka ett enda kilo bomull!

Stacey Dooley blev också skakad av besöket i en textilstad i Indonesien, där många företag släpper ut helt orenat avloppsvatten i den närbelägna floden. Av brist på alternativ är det tusentals människor som tvättar sig och sina kläder i flodvattnet, trots att det är mörkbrunt och stinker av kemikalier. Vattnet innehåller tungmetaller och andra ämnen som orsakar hudsjukdomar och andra besvär, och troligen också ger barn neurologiska skador.

I Sverige köper vi enligt statistiken 13 kilo nya kläder och textilier per person och år. Nästan en tredjedel av sakerna används aldrig, och i genomsnitt slängs åtta kilo per person och år. Förutom de skador som textilproduktionen orsakat genom att använda färskvatten och släppa ut kemikalier, så skadas klimatet eftersom det går åt så mycket energi för att framställa varje plagg. Det handlar inte bara om själva slutproduktionen utan om hela kedjan bakom, som ofta innebär långväga transporter. Bomullen i en t-tröja kan till exempel ha odlats i Indien medan tyget stickats i Pakistan och färgats i Bangladesh, och tröjan sytts upp i Turkiet.

Slutsatsen av allt detta är inte ny men tål att upprepas: köp bara kläder och textilier du verkligen behöver, och köp så mycket som möjligt second hand! Både miljön, klimatet och jordens kommande generationer tackar dig om du drar ner på din textilkonsumtion.

Ingela Björck