Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Ingen vind betyder ingen vindkraftsel, och därmed behövs kärnkraften, menar insändaren.
Ingen vind betyder ingen vindkraftsel, och därmed behövs kärnkraften, menar insändaren.

Vi kommer att behöva kärnkraften länge än

Vi kommer att behöva kärnkraften i många år framåt, framför allt om den totala elektrifieringen av bilar, lastbilar, flygplan, båtar med mera ens skall vara teoretiskt möjlig och inte bara en våt dröm.

Det här är en insändare. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i insändaren. Här kan du läsa fler insändare.

Som ett komplement till Mattias Karlssons ledare från 11 februari kan det vara intressant att se hur daglig elproduktion ser ut. Ledaren gör gällande att kärnkraften är en gammal teknologi som har sett sina bästa dagar och att kärnkraftsägarna själva inte ser någon lönsamhet i denna på grund av höga kostnader med mera Hur kommer det sig att kärnkraften, som har varit drift i minst 50 år i Sverige och varit en stabil och säker elproducent, plötsligt inte längre är lönsam, utan gammalmodig och utan framtid trots att elkostnaden för konsumenterna har ökat dramatiskt?

Sanningen är, att det är våra politiker som gjort kärnkraften olönsam genom att belasta den med en ny skatt, ”effektskatt”, som infördes i slutet av 1990-talet och som var en punktskatt baserad på reaktorns termiska effekt. Idén med denna skatt var att på detta sätt subventionera produktionskostnaden för vindkraften för att få denna mer konkurrensduglig. Med andra ord, gjorde politikerna medvetet kärnkraften olönsam för att kunna hävda att vindkraften är kostnadseffektiv. Något vi aldrig får höra från våra makthavare.

Vidare krävde politikerna att nya säkerhetssystem skulle införas på kärnkraftverken som ett direkt krav efter Fukushimaolyckan i Japan, som i sig berodde på en tsunami. Dessa nya säkerhetskrav hade ingen relevans på svenska verk men tvingades ändå igenom. Allt detta resulterade i att ägarna inte såg någon framtid för ny kärnkraft. Noteras bör att effektskatten nu har avvecklats men då var skadan redan skedd.

Politikerna förbjöd också all forskning och utveckling av kärnkraft.

Så hur ser vindkraftsproduktionen ut i dagens Sverige? Antalet vindkraftverk är snart 5 000 enheter och byggs ut i hög hastighet med allt större enheter. Problemet med vindkraft är att den är intermittent, till skillnad från vatten- och kärnkraften. Det vill säga den genererar ingen el om det inte blåser. Ett bra exempel på detta har vi ju sett under de senaste veckorna då det varit kallt och med minimal vind, det vill säga ett härligt vinterväder!

En liten reflektion … om kärnkraften är gammal och omodern så är ju vindkraften mycket äldre, förmodligen 2000 år!

På svk.se, Svenska Kraftnät, kan man bland annat se aktuell förbrukning per produktionssätt i realtid mm. Mycket intressant läsning! Den 16 februari kl. 10.58, såg produktionsmixen ut på följande sätt: Kärnkraft 31 procent, vattenkraft 55 procent, vindkraft 3 procent, värmekraft 8 procent och övrigt 3 procent.

Ingen vind – ingen vindkraftsel!

Kan vi då inte lagra elenergi från vindkraft när det blåser? Problemet är hur och om man kan lagra elenergi för att kunna säkerställa elförsörjning när vinden inte blåser. Enligt Mattias Karlsson finns ny teknik runt hörnet. Vad finns runt hörnet? Just nu inget! Forskare diskuterar om att framtida batterier eller vätgasproduktion eventuellt skulle kunna vara lösningen. Tyvärr ligger dessa långt fram i tiden och är ingen ”quick fix”.

Vi kommer att behöva kärnkraften i många år framåt, framför allt om den totala elektrifieringen av bilar, lastbilar, flygplan, båtar med mera ens skall vara teoretiskt möjlig och inte bara en våt dröm.

Sven Andrén

civilingenjör

Svar direkt:

Som Sven Andrén skriver är effektskatten numera borttagen, och ändå anser ägarna att kärnkraften inte längre är lönsam. Sedan är säkerhetsfrågan alltjämt en viktig fråga vad gäller kärnkraften, därav de strängare kraven.

Dessutom finns det inga subventioner för vindkraft längre. Det finns ett elcertifikatssystem för förnyelsebar energiproduktion där vindkraften ingår. Men det detta är ett teknikneutralt stödsystem för att främja förnyelsebar energi, vilket är viktigt i klimatomställningen där fossila energikällorna ska fasas ut.

Vad som väntar runt hörnet är både ny teknik för lagring av vindkraften samt framför allt bättre kraftledningar, både inom Sverige och inom Europa. Sverige har ingen elbrist utan problem med att föra över elen från där den produceras till där den används.

Mattias Karlsson

politisk redaktör