”Eftersom ett återupprättande av den gamla socialismen inte heller är aktuellt föreslår jag att vi i stället inför ett statskapitalistiskt system”, tycker skribenten.
”Eftersom ett återupprättande av den gamla socialismen inte heller är aktuellt föreslår jag att vi i stället inför ett statskapitalistiskt system”, tycker skribenten. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Statskapitalism är en möjlighet

I dagens Europa ökar klassklyftorna och de sociala motsättningarna, och den marknadsliberala kapitalismen är oförmögen att hantera dessa problem

ANNONS
|

I dagens Europa ökar klassklyftorna och de sociala motsättningarna, och den marknadsliberala kapitalismen är oförmögen att hantera dessa problem. Eftersom ett återupprättande av den gamla socialismen inte heller är aktuellt föreslår jag att vi i stället inför ett statskapitalistiskt system.

Med statskapitalism menar jag en strikt reglerad marknadsekonomi där demokratiskt fattade beslut är överordnade marknadskrafterna och där staten äger minst 10 procent av aktierna i alla stora företag för att säkerställa att de demokratiska offentliga organen har insyn i och inflytande över deras verksamhet. Parallellt med en ökad offentlig styrning av den ekonomiska verksamheten kan man också tänka sig en viss sänkning av skattetrycket till 25–30 procent av bruttonationalprodukten för att stärka företagens ekonomiska bärkraft.

ANNONS

Jag tror att i ett sunt samhälle avsätts ungefär 10 procent av bruttonationalprodukten till en medborgarlön och ytterligare 5 procent för offentlig finansiering av medborgarnas hälso- och sjukvårdsförsäkringar. Den tidigare välfärdsstaten har i vissa avseenden varit alltför omfattande och alltför benägen att styra över medborgarnas liv, så den nya välfärdsstaten bör i stället fokusera på att hjälpa medborgarna att lösa sina egna problem och samtidigt ha en förmåga att bättre än i dag bestraffa olika former av brott, inte minst sådana brott som förstör för kollektivet.

Vi behöver skapa ett system som bryter med liberalismens destruktiva atomisering av medborgaren utan att gå in i den återvändsgränd som socialismen gick in i under 1900-talet.

Progressiv medborgare

ANNONS