Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Bild: Lars Pehrson/SvD/TT

Skolan och smittorisken - en lärares funderingar

I dag sitter ett antal elever och nyser och snörvlar i min lektionssal. Troligen anses de vara friska eftersom de är här, men vad vet jag?

Det här är en insändare. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i insändaren. Här kan du läsa fler insändare.

Min lektionssal är utan fönster och därmed vädringsmöjlighet. Eftersom antalet elever är stort och salen liten är det inte möjligt att följa Folkhälsomyndighetens råd att placera eleverna med minst en meters mellanrum. Själv tillhör jag riskgrupp och känner så klart stark oro inför att gå till mitt arbete vilket jag ska göra eftersom skolan enligt experterna tydligen inte är en plats där människor smittar varandra.

Jag har givetvis kontaktat min arbetsgivare och frågat om det skulle vara möjligt att, liksom många andra yrkesgrupper i samhället, få arbeta hemma och undervisa på distans, men svaret var att skolan följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Alltså ska jag och alla andra lärare, riskgrupp eller ej, infinna oss på arbetet.

På min skola är det över 500 människor i omlopp varje dag och utrymmena är trånga. I Tyskland ska man inte samlas fler än två personer samtidigt.

Det finns en del att fundera på.

Så jag funderar på om lärare anses vara mer motståndskraftiga än andra eller om lärarkåren av någon anledning kanske är mindre värd att värna om? Vad är det egentligen som styr när det handlar om skolan – ekonomi eller hälsa?

Jag funderar nog en vända till för att försöka förstå det här…

Lärare i grundskolan