Det har gjort matens religiösa betydelse osynlig i samhället. Ätandet används helt enkelt inte längre för att uttrycka en gemensam tro eller markera särart eller motstånd mot majoritetssamhällets normer.
Sociologen Claude Fischler har i studier om människors ätande inom olika kulturer och länder beskrivit hur ett individualiserat ätande spridits i England och USA, liksom i norra Europa. Detta förklaras som en process av ökad strävan efter individuell autonomi i relation till sociala och kulturella normer som är förbundna med kollektiva institutioner och identiteter, som exempelvis religion. Claude Fischler framhåller att den individualisering av mat som finns i till exempel de protestantiska länderna England och Sverige vore otänkbart i länder där gemensamma religiösa matritualer fortfarande är mer framträdande.
Det finns inget i svensk lagstiftning som förbjuder religiös tro. Det religiösa utövandet är fritt liksom valet av mat. Men det finns inte något som påbjuder skattefinansierade religiösa matritualer.
Ökad etnisk och religiös mångfald i skolan innebär att önskemål om att skolan ska tillhandahålla mat tillredd enligt religiösa regler blir mer förekommande. Baserat på att önskemålen om mat är religiöst motiverade kan detta även betraktas som ett religionsutövande. Skolverket säger att skolan ska vara icke-konfessionell vilket innebär att det inte får förekomma religiösa inslag i utbildningen.
Så religiösa matritualer i skolan strider mot svensk lag.
Sune Andersson, sekulär humanist
LÄS MER:Sextio DO-anmälningar efter besparingar på skolmaten – ”Strider mot religionsfriheten”
LÄS MER:Beslutet om skolmat är exkluderande