Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
STOCKHOLM 20170815Elever och lärare i klassrum, årskurs 1Foto: Jonas Ekströmer / TT / kod 10030  Bild: Jonas Ekströmer/TT
STOCKHOLM 20170815Elever och lärare i klassrum, årskurs 1Foto: Jonas Ekströmer / TT / kod 10030 Bild: Jonas Ekströmer/TT

Problem med strukturell rasism även i Sverige

Problemen med strukturell rasism finns inte bara i USA och inte bara inom polisen. Vi behöver också diskutera vad som händer i Sverige och i svenska skolor.

Det här är en insändare. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i insändaren. Här kan du läsa fler insändare.

Av lagens sju diskrimineringsgrunder är etnicitet den vanligaste orsaken till att barn och unga trakasseras i skolan, visar stiftelsen Friends årliga rapport.

Jag skulle vilja uppmärksamma en subtil rasism som finns ute på våra skolor. Jag har sett att elever med utländsk bakgrund ofta är ensamma och står utanför social gemenskap på "helsvenska skolor".

Omfattande forskning i bland annat Tyskland visar att barn och ungdomar med utländska namn får lägre betyg i skolan än barn med tyska namn får samma insats. En studie gjord vid universitetet i Mannheim visar att grundskolebarn med utländsk bakgrund som presterar lika bra får lägre betyg av blivande lärare. I den experimentella studien visar forskare att blivande lärare ger elever med turkiska namn lägre betyg i rättskrivning, även om antalet fel i uppgifterna är detsamma som hos de tyska eleverna. Drygt 200 lärarstudenter med erfarenheter av praktik i skolan deltog i studien. Den avgörande faktorn för olika betygsättning var elevernas namn. Medan en grupp lärare gavs en skrivuppgift gjord av "Max" gavs den andra gruppen en identisk uppgift av "Murat". Antalet hittade fel var detsamma, oavsett om man förmodade att eleven var "tysk" eller "turkisk". Bedömarna härledde olika betyg från samma antal fel. "Murat" fick lägre betyg än "Max" för samma prestation.

I Sverige finns det inte lika omfattande forskning på detta område. Men det har gjorts en studie vid Högskolan i Halmstad där ett hundratal lärare fick bedöma uppsatser som var identiska bortsett från uppsatsförfattarens namn. Betyget blev lägre när namnet klingade muslimskt jämfört med när det lät amerikanskt eller svenskt.

Frågan om strukturell rasism och hur detta tar sig till uttryck i skolan måste tas upp i mycket högre grad på lärarutbildningen för att öka medvetandet om frågan och för att synliggöra hur strukturell rasism fungerar i alla delar av samhället – även skolan.

Erik Rezazadeh, gymnasielärare