Kärnkraft är varken väderoberoende, speciellt planerbar, billig eller ens fossilfri. Detta är åsikter och argument för kärnkraft som ofta framförs i den svenska debatten.
Kärnkraftslandet nummer ett, Frankrike, har stora problem med åldrande och krånglande reaktorer. Problemen accentuerades nyligen då en tidig värmebölja gjorde att avkylningen blev otillräcklig i flera franska kärnkraftverk. Värmeböljan tillsammans med tekniska problem har medfört att en effekt på 15 GW, motsvarande 25 procent av landets kapacitet i jämförelse med ett normalår, är avställd.
Först till hösten kan normal kylförmåga vara återställd då kallare väder och nederbörd är nödvändig.
Detta har gjort att att Frankrike, som normalt sett exporterar el, har fått importera el från sina grannar som i sin tur fått starta upp olje- och kolpannor.
Denna produktion är mycket dyr, eftersom fossilpriserna är rekordhöga, en följd av kriget.
Frankrikes höga elpriser har därför ”exporterats” till hela hela Europa, inklusive södra Sverige.
I början av juni skulle den femte finska reaktorn ha tagits i drift, men den har fått nya tekniska problem. Reaktorn är mer än tio år försenad och kostar uppemot 100 miljarder kronor.
I Frankrike byggs en liknande reaktor som den finska. Likt den finska är den kraftigt försenad och fördyrad. Prislappen är i dag uppskattad till 125 miljarder kronor. Båda dessa reaktorer har effekten 1,6 GW och en årlig elproduktion på 12–14 TWh/år.
Som en jämförelse kan nämnas att Sverige uppfört tre gånger så mycket elproduktion, cirka 34 TWh/år ny vindkraft, för 117 miljarder kronor mellan 2017 till 2025.
Sol, vind och vatten anses av många som oförutsägbara energislag, men faktum är att de kan göras mer planerbara än kärnkraft. Över en längre tidsperiod är produktionen given. Genom att lagra el, exempelvis i vattenmagasin, elbatterier och vätgas samt att anpassa energianvändningen efter utbud kan energisystemet bli mer stabilt med mer förutsägbara elpriser.
Staffan Bengtsson