Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Skribenten tar upp biologisk mångfald och global uppvärmning samt hur man som skogsägare ska agera. Bild: Hasse Holmberg / TT
Skribenten tar upp biologisk mångfald och global uppvärmning samt hur man som skogsägare ska agera. Bild: Hasse Holmberg / TT

Miljöhjälte i går – miljöbov i morgon

För 30 år sedan pratades det om försurning, tyst vår och minskad biologisk mångfald. Global uppvärmning och kolinlagring var för mig mera okända begrepp.

Det här är en insändare. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i insändaren. Här kan du läsa fler insändare.

Jag köpte min skogsfastighet för 30 år sedan. På fastigheten finns en äng på drygt ett hektar. Då ängen är lämplig mark mest för gran - men även till glädje för mig själv, örter, insekter och fåglar - valde jag att behålla den, och slå gräset två gånger om året i stället.

För 30 år sedan pratades det om försurning, tyst vår och minskad biologisk mångfald. Global uppvärmning och kolinlagring var för mig mera okända begrepp.

Inlagringen av kol på ängen är obefintlig. Hade jag valt att plantera gran i stället hade skogen i dag lagrat in hundratals ton kol och därmed bidragit till att minska den globala uppvärmningen.

Så jag kan vara stolt över att ha bidragit till mångfald, men samtidigt skämmas över att jag inte hjälpt till att minska den globala uppvärmningen.

Villrådig