Medborgarråd för klimatet kan ge nödvändiga verktyg

Aktivism som reaktion på klimatkrisen har blivit vanligare.

ANNONS

Människor protesterar mot avsaknaden av den omställning som krävs för att undvika ekologisk kollaps. En del ser dessa aktioner som odemokratiska; att de hindrar en seriös debatt. Men det är tvärtom, aktivism och demokrati går hand i hand. Att använda de demokratiska rättigheterna att demonstrera och offentligt uttrycka sina åsikter, bidrar till en levande demokrati.

Många aktivister ser att val vart fjärde år är otillräckligt för att politiskt hantera klimatkrisen. Sedan IPCC:s första rapport utkom 1990 har samhället väl känt till klimatproblemet, samt hur vi kan hejda uppvärmningen genom att sänka utsläppen. Efter 30 år med politisk oförmåga att ta problemet på allvar står vi nu inför en klimatkatastrof.

ANNONS

En åtgärd som skulle fördjupa demokratin och ge ett verktyg för nödvändig omställning, är att regeringen inför ett medborgarråd för klimatet. Detta innebär att ett antal svenskar slumpvis väljs för att representera ett utsnitt av Sveriges befolkning utifrån kön, ålder och inkomst. Gruppen samråder med experter och kommer med ett utlåtande till politikerna. Denna process kallas deliberativ demokrati.

Irland använde metoden 2016 när en församling på 99 medborgare fick rådge om aborträtten. Den gav en rekommendation till det irländska parlamentet, som senare utlyste en folkomröstning. Tanken är att engagerade medborgare, obundna av krav på omval, kan hjälpa politikerna att ta svåra och ibland obekväma beslut i komplexa frågor.

Se aktivismen och medborgarförsamling som en hjälp att hantera klimatkrisen demokratiskt.

Ylva

ANNONS